Hur summerar man ett liv levt av en människa som var "Larger than Life"?
Ingwor. Alla fängslades vi av hennes berusande spontanitet, entusiasm och exceptionella närvaro. Ingwor var helt enkelt en människa som fullkomligt tog andan ur en samtidigt som hon gav hundra procent av sig själv. Hon älskade livet och levde det fullt ut; bejakade vänner, samhörighet och spontana möten och delade generöst med sig av allt stort och smått på sin existentiella resa.
Utöver Sverige och Danmark levde och arbetade Ingwor även på Nya Zeeland som kom att bli hennes själsliga hemland. I Nya Zeelands öppna landskap kunde hon andas fritt och hon var oemotståndligt attraherad av landets människor, kultur och öppenhet.
Ingwors årliga julbrev till sina många vänner betonade vad det innebär att leva med ett "divided heart" – med ett hjärta som kunde sväva högt just för att hon hittat hem och funnit sin identitet i flera olika länder och landskap; geografiska såväl som poetiska. Hon fann även sitt hem hos döttrarna i Newport, USA, och Melbourne, Australien. I julbreven – ingen glömd, alla inkluderade och ihågkomna – kombinerade Ingwor årets mest betydelsefulla händelser och möten med bilder och anekdoter. I dessa julbrev, som alltid var långa och inlevelsefulla, var vänner och möten alltid i centrum och minst lika viktiga som de egna familjemedlemmarna.
Ingwor var en lojal och omtänksam livscoach för alla i sin omgivning, Själv hade hon Leonard Cohen som sin andliga guru och inspiration i såväl ljusa som mörka stunder. Hon såg honom framträda live två gånger på Nya Zeeland. Den senaste konserten blev hans allra sista. Cohen’s Rumi-inspirerade "There's a crack in everything, that's how the light gets in" blev Ingwors motto genom livet och sammanfattade den hon var: en djup och generös själ, en insiktsfull och emotionellt intelligent människa som förstod att det finns perfektion i det ofullständiga. Att man genom att bejaka sin egen sårbarhet kommer både sig själv och andra människor närmare inpå livet och lever mer djupt och äkta.
Vi saknar henne oerhört. Det finns inte ord som kan beskriva det tomrum Ingwor lämnar efter sig genom att inte längre kunna vara fysiskt närvarande, med ögon som ser och registrerar allt, följt av träffsäkra kommentarer som vittnar om ett djup och en vishet få är förunnade. Men det fysiska tomrummet har redan fyllts av hennes ande som är starkare än någonsin. Väsen tydde sig till Ingwor. Nu finns hennes eget väsen överallt. I naturen, bland djuren, i himlen och bland molnen. "I'm the cloud outside your window" betonade hon varje gång jag och min syster reste genom luften.
Ingwor och Ivo Holmqvist gifte sig 1968 och även om jobbet krävde att de tillfälligt levde separat emellanåt lämnade de aldrig varandras sida. Mentalt var de ett team av stora mått och ett radarpar som utforskade världen tillsammans. Nu lever Ingwor kvar i våra minnen och sinnen och vi lever vidare enligt hennes värderingar och inser hur viktigt det är att leva fritt, bejaka livet och se det som en gåva.
Vi avslutar med ett av hennes favorituttryck:
"Yesterday is history, tomorrow is a mystery, but today is a gift: that's why it's called the present"
Älskade hustru, mamma, syster och vän, res nu vidare utan smärta och lyft högt mot nya vidder och äventyr. Du finns för alltid med oss – överallt.