Det handlar om Ingemar Antonsson, En man som fått sina törnar här i livet, men som med målmedvetenhet och envishet hittat sin fasta punkt i tillvaron. Den fasta punkten utgörs i det här fallet av Medevi brunn.
I morgon, lördag, firar Ingemar Antonsson sin 75-årsdag. De som känner honom förvånas säkerligen inte över hur han planerat högtidsdagen.
-- Jag ska guida anställda här i Medevi både på lördag och söndag, säger han. Någon uppvaktning vill jag inte ha.
Vi träffar jubilaren på Medevi intresseförenings lilla kontor. Ena väggen är fylld av pärmar. Här finns dokumentation för den vetgirige. Här finns också ett antal böcker och historiska skrifter, författade av en person som i hela sitt liv brottats med sin ordblindhet.
-- Det är tack vare min fru Lillemor som det har blivit läsbara texter, säger Ingemar och pekar mot hyllväggen. Ordblindheten har varit ett handikapp som jag tvingats vänja mig vid.
Att forska i hembygden i allmänhet och i Medevi brunns historia i synnerhet har under ett 20-tal år varit Ingemar Antonssons stora intresse. Men också en viktig del i att hålla livslågan levande. Han lider sedan åtskilliga år av sviter efter en kontraströntgenskada, med ständig värk i kroppen.
-- Mitt engagemang i Medevi brunn skingrar tankarna, säger han.
1982 var Ingemar Antonsson med och bildade Medevi intresseförening, en sammanslutning som idag har 600 medlemmar och som i hög grad bidragit till att popularisera brunnen. Medevi brunn besöks årligen av mellan 40 000 och 50 000 personer.
-- Vi har cirka 250 guidningar per år. Själv guidar jag cirka 140 gånger per säsong. En trevlig sysselsättning eftersom man kommer i kontakt med så olika människor.
Intresseföreningens tillkomst var ett resultat av att Medevi brunnsorkester lades ner 1982. Även brunnspredikanten "avskedades". Det här var så radikala åtgärder att några personer med Ingemar Antonsson i spetsen bestämde sig för att ta saken i egna händer. Både orkester och predikant återanställdes året därpå, nu finansierad av föreningen.
-- I dag bidrar vi med cirka 100 000 kronor per år för att hålla dessa traditioner vid liv.
Ingemar Antonsson är en av elva syskon, född i en lantbrukarfamilj i Säby utanför Tranås.
-- När jag var liten så hade jag faktiskt en dröm om att bli torpare med ett par kor och en häst. Under ett par år prövade jag faktiskt också på det livet, berättar han.
Men 1961 satte kontraströntgenskadan stopp för vidare lantbruksliv. Han omskolade sig och drev under flera år en skrivbyrå i Motala.
Bosatt i Dansby, "nästgårds" med Medevi brunn blev han alltmer intresserad av bygdens historia. Han engagerade sig också i Västra Ny hembygdsförening och var med att starta Intresseföreningen Motala verkstad.
-- Men nu tänker jag trappa ner, säger han.
Den som känner Ingemar Antonsson tycker sig nog ha hört de där orden tidigare ...
På frågan vad Ingemar Antonsson ägnar sig åt de få timmar han inte finns till hands på Medevi brunn, blir svaret.
-- Barnbarnen! Och så tar jag långa promenader.
Någon uppvaktning vill som sagt Ingemar Antonsson inte vara med om.
-- Men ge gärna ett bidrag till Medevi intresseförening.