Pingis, tennis, squash, badminton, fotboll och innebandy. Motalas äldsta tonåring Stefan Hörnell är en fena på bollsporter. På onsdag fyller han 40 år
-- När jag var liten hade vi ett pingisbord hemma i garaget där brorsan och jag spelade. Pappa höll på med pingis, så jag har nog ärvt intresset från honom, säger Stefan Hörnell som varit med i Västers BTK sedan mellanstadiet.
-- Jag har nog alltid tyckt om bollar och har alltid sysslat med racketsporter.
Som barn började han även spela tennis. Dessut-om fanns fotbollen där under uppväxten. Visserligen inte en racketsport, men ändå en boll. Det var snubblande nära att det blev elitsatsning.
-- Jag är fyra veckor för tidigt född och var liten till växten som barn. Min tränare i Maif sa att jag hade tekniken för en elitsatsning, men att jag inte var stor nog, förklarar Stefan som började växa senare i tonåren och därmed lämnade litenheten bakom sig.
Även om det inte blev någon elitsatsning i fotboll, så har tävlingssuget alltid funnits där. För drygt tio år sedan började Stefan höra talas om racketlon, en sport där man förutom pingis och tennis, även tävlar i badminton och squash. Eftersom han redan hade pingisen och tennisen och dessutom hade börjat spela badminton, ställde han upp i lag-SM i Stockholm 1995 tillsammans med vännen Ronny Svensson. Därefter har det fortsatt och numera spelar han individuellt på elitnivå.
-- Jag kom nia i SM i Stockholm förra året. Högre upp än så tror jag inte att jag kommer eftersom det är svårt att ligga i topp i fyra sporter -- i synnerhet om man som jag har barn, jobb och sysslar med andra idrotter.
Andra sporter, ja. Fotbollen jagar han fortfarande efter. I synnerhet sommartid och framför allt i korplaget Azusa street, årets serievinnare. En gång i veckan blir det innebandy och självklart håller han fortfarande på med sporten han en gång började med -- pingis. Han är alltjämt med i Västers BTK och tävlar i division två.
Vad betyder sportandet för dig?
-- Mycket. Allt annat fungerar bättre när jag håller på och tränar. Dessutom gör det att jag får mer tålamod, både hemma och på jobbet.
I samtalet med Stefan blir det snart tydligt att pingis-intresset inte är det enda han ärvt från sin far. Även karriären verkar ha gått i arv.
-- Pappa är ekonom och jobbade som administrativ chef hos Bostadsstiftelsen Platen. Jag är också ekonomutbildad och är sedan fyra år tillbaka revisionsmedarbetare på Ernst & Young, säger Stefan som även är kassör i folkpartiet -- tredje arvet från fadern.
-- Pappa var kassör där tidigare och när han slutade fick jag ta över. Men annars är jag inte så engagerad i politiska frågor, även om jag är suppleant i bildningsnämnden.
Varifrån kommer begreppet Motalas äldsta tonåring?
-- Det har nog dels att göra med att jag alltid tränat mycket, dels att jag är sprallig och att jag har varit scoutledare i Missionskyrkan.
Stefan berättar att han både varit kårchef och fungerat som lägerchef i scouterna. Men det ligger en bit tillbaka, eftersom han slutade med verksamheten i samband med att han hamnade som ledamot i SMU-styrelsen på riksplanet 1997. Där var han med till 2000.
-- Jag är definitivt en föreningsmänniska, men nu är jag inte lika aktiv längre. Jag har alltid haft svårt att säja nej till den typen av uppdrag, men jag har blivit lite bättre på det, säger Stefan som i allt högre grad prioriterar tid med familjen. Han är trebarnsfar och fick senaste barnet nu i somras, en dotter som heter Lovisa.
Hur känns det att fylla 40 år?
-- Min mormor är 92 år och jag tycker inte att hon är gammal. Jag tror att ju äldre man blir, desto mindre betyder åldern -- hälsan är viktigare, säger Stefan och tänker efter ett par ögonblick.
-- Jag känner mig faktiskt fortfarande som en ton-åring.
stefan hörnell