-- Att sitta nere i källaren, lägga ihop färger och se hur ett mönster växer fram det är lyckan, säger Lilian som på söndag fyller 60 år.
Lilian blev arbetslös när behandlingshemmet Romanäs, där hon arbetat i nästan 20 år lades ned för tre år sedan. Hon och maken Ivan flyttade då från Tranås till Skänninge.
-- Mitt stora vävintresse fick mig att starta en egen liten firma och numera åker jag omkring på hantverksmässor och marknader med mina alster. Någon större förtjänst ger det inte, men det är inte heller något jag kalkylerat med. Det viktiga är att man får syssla med det man tycker är roligt.
Intresset för vävning tog fart på allvar då Lilian var runt tio år och hennes far en dag kom hem med en spinnrock som han köpt på auktion för fem kronor. Sedan dess har vävning och sedermera även trädgårdsskötsel, varit hennes allt överskuggande intresse.
-- Tanken på att starta en egen vävstuga har funnits länge, berättar hon.
-- En väninna som brukar åka runt på marknader och sälja brända mandlar, sporrade mig till att ta steget, trots att många avrått mig från att starta eget. Det var lite bestyr att komma igång för det är mycket papper som ska fyllas i. Men jag ringde skattemyndigheten och de hjälpte mig att punkt för punkt fylla i blanketterna.
Nyligen köpte Lilian en vävstol, modell mindre, som komplement till den stora. Därmed kan hon lättare växla mellan olika arbeten och kunderna behöver inte vänta så länge.
-- Den lilla har jag mest till löpare och liknande, medan det blir mest mattor i den stora.
Sedan hon startade sin verksamhet har Lilian och maken Ivan, som sköter marktjänsten, varit ute på ett flertal marknader och mässor, företrädesvis i Östergötland men också ett par gånger i Hjo.
-- Nästa vecka ska vi på hantverksdagen i gamla Linköping för första gången. Då ska man också vara klädd på gammalt vis så jag har fått sy mig en nygammal klänning med tillhörande stråhatt, skrattar Lilian.
På Johannamarken i Ödeshög och lanthandelns dag i Önnebo gick försäljningen bra liksom på djurens dag i Knutsbro förra året.
-- Det är bäst när man är ensam inom sitt gebit och det är man bara på mindre ställen. Skänninge marken är nog inget för mig och dessutom är det för dyrt.
Nere i sin vävbod har Lilian ett ansenligt lager av garnnystan, trikåtrasor och specialband. Samt färdiga alster i form av trasmattor, kuddar, väskor, necessärer och löpare.
-- Väskor och necessärer är populära, men det går inte att rikta in sig på ett sortiment utan man måste se till vad folk behöver. Jag har vissa planer på att även börja med stolsdynor.
Födelsedagen firar Lilian och Ivan på annan ort.
-- Det är lugnast så, tycker hon.