Hon har just fått veta att hon klarat det obligatoriska testet för att få körkortet förnyat och är både lättad och glad.
-- Lyckligtvis slapp jag visa att jag kan både se och höra och backa runt ett gathörn. Det räcker med en läkarundersökning och en skriftlig försäkran från två tillförlitliga personer, säger den blivande 70-åringen belåtet.
Sjuttio år? Lika fantastiskt som obegripligt. Hon minns ju hur det var när mormor fyllde sjuttio . . .
-- Fast tiderna har förändrats, tack och lov, konstaterar Märta Tikkanen.
Födelsedagen firas med att hela storfamiljen, 11 personer, far söderöver för att vara tillsammans en vecka under en värmande grekisk sol. Märta Tikkanen säger sig vara glad och lycklig över att hon fortfarande kan ge sig själv och sina kära denna möjlighet.
Det är för att den ska kunna upprepas i all evighet som det var så viktigt att hon fick körkortet förnyat. Om inte skulle det blivit svårt för en av Nordens mest lästa författare att ta sig till det ställe där arbetslusten och inspirationen rinner till -- det avskilt belägna och högt älskade huset i skärgården som hon ärvt efter sina föräldrar.
-- I princip är jag där så snart jag har möjlighet att stanna över två nätter i sträck. Framför allt älskar jag vintern för då får man vara ifred. Det är bara den fasta befolkningen som är där nu och så den välsignade tystnaden. I stan är det så mycket som stör koncentrationen. Som nu när är det stambyte på gång här i huset. . .
Märta Tikkanen suckar lätt. Det är inte läge att sätta igång med nästa projekt innan alla föreläsningar och lanseringsturnéer är avklarade för senaste boken som heter "Två" med tilläggs- titeln -- "scener ur ett konstnärsäktenskap".
Boken bygger på anteckningar hon fört om samtalen mellan två rivaliserande konstnärssjälar i äktenskapet med den sedan 20 år bortgångne författaren och bildkonstnären Henrik Tikkanen. En av 60- och 70-talens stora nordiska kulturpersonligheter. Men också en man som "var mycket svår att stå ut med, alltför lätt att avsky men omöjlig att sluta älska".
Redan 1978 kom Märta Tikkanens första bok om hennes och Henriks äktenskap, "Århundradets kärlekssaga". En kvidande, svidande direktrapport i diktform från det bottenlösa helvete det innebär att vara gift med en alkoholist. Ett tiotal böcker har sedan följt där det genomgående temat varit kärlek men av skilda slag och på olika plan.
-- "Två" är det viktigaste jag gjort, fastslår Märta Tikkanen. Andemeningen med boken är att utan att hymla skildra vad det innebär att vara två skapande människor under samma tak och återge den konstnärliga dialog som förs mellan dem på många olika plan.
I sin genombrottsroman från 1975 "Män kan inte våldtas" ställde Märta Tikkanen frågan: "Varför ska ena halvan av mänskligheten behöva gå omkring och vara rädd för att bli våldtagen av den andra halvan?" Då utsågs hon till den nymornade, skandinaviska feministrörelsens galjons- figur. I dag benämns hon feministikon.
-- Det låter lite speciellt. Här i Finland betraktas jag fortfarande som en rabiat skräcktant vilket hänger ihop med att man ser med skräck på vad jag gör. I vår kultur är man i betydligt större utsträckning än i övriga Norden fruktansvärt rädd för att blotta sig och göra sig löjlig. I synnerhet om man är kvinna.
Nästa bok finns än så länge bara i fragment sparade i en datormapp med beteckningen "Del 2 till Två". Vilket dock inte innebär att en fortsättning på den konstnärliga dialogen mellan Märta och Henrik. Den är avslutad.
-- I stället kommer det att handla om andra saker som jag tycker är viktiga att torgföra. Det fanns ju ett liv före Henrik och det har funnits ett liv efter Henrik
Det säger Märta Tikkanen en smula drömmande innan en uppfodrande ringsignal på dörren återför henne till verkligheten och stambytet.
Har den äran
Märta Tikkanen ºYrke: Författare. ºFyller: 70 år den 3 april. ºFamilj: Fyra barn, sex barnbarn. ºBor: I våningen i Helsingfors och på Stället i skärgården. ºAktuellt: Familjeträff i Grekland.