Av detta drar man den helt riktiga slutsatsen att Anna-Greta Leijon inte kommer att lämna posten som vd för Skansen för att gå i pension i samband med instundande 65-årsdag. Hon har kommit överens med styrelsen att vara kvar ett år till och skulle formellt kunna stanna tills hon fyller 67.
- Men det känns inte som att jag vill det. Det är roligt men ganska arbetsamt också. Och jag har varit här i nio och ett halvt år nu. Stannar jag ett år till kan jag fira tioårsjubileum och det tror jag kommer att kännas jättebra.
När justitieminister Anna-Greta Leijon i samband med den så kallade Ebbe Carlsson-affären lämnade den politiska scenen i slutet av 80-talet var det inte av egen fri vilja. Och även om hon snart fick andra arbetsuppgifter, bland annat som generaldirektör för Arbetsmiljöinstitutet, så medger hon att saknaden efter den politiska hetluften fanns där till en början.
- Fast den försvann när jag började på Skansen 1995. Jobbet här är så fantastiskt på många sätt med alla sina många, oerhört spännande sidor. Men Skansen är inte bara ett levande friluftsmuseum som alltid ska kunna visa upp något nytt. Utan också en nationalklenod som ska skötas. Och till det behövs pengar, mycket pengar, hävdar Skansen-chefen med emfas.
Efter vårt samtal väntar en träff med kulturminister Marita Ulvskog som ska informeras om Skansens kärva ekonomiska nuläge. Att Anna-Greta Leijon efter 20 år som s-märkt politiker skulle känna till några genvägar till statskassan förnekas dock bestämt.
- Det finns inga genvägar. Vi har statsbidrag. Men som så många andra kulturinstitutioner har vi det jätteknepigt med ekonomin. Att ta hand om 160 kulturhus plus allting annat kostar. Marita Ulvskog och jag har träffats många gånger i detta ärende, men den här gången hoppas jag verkligen att vi får mera hjälp för det behöver vi, påpekar Anna-Greta Leijon allvarligt.
Tonen blir betydligt gladare när hon berättar om hur man spenderat de kulor som trots allt tillfallit Skansen under hennes 9,5 år i vd-stolen.
- Mest stolt är jag över att björn- och varganläggningarna blivit ombyggda. Det känns väldigt bra för vi hade inte kunnat ha några björnar kvar om så inte skett. Och även om var en stor ekonomisk ansträngning blev det en mycket fin anläggning, så det är jag jätteglad för. Men lika ledsen för att vi inte kommit igång med ett nytt Lillskansen. Jag hoppas ju fortfarande kunna göra något åt detta, men det handlar om mycket pengar som måste fram.
Skansens vd när en from förhoppning om att sommarens fullmatade program ska spränga alla besöksrekord. Att de tv-sända allsångskvällarna betyder mycket för att kunna fullfölja den ambitionen sticker hon inte under stol med.
- Det har sjungits allsång här sedan 50-talet. Allsången var alltså ett stort och viktigt program för oss långt innan tv kom med i bilden.
Om Skansenchefen själv får välja ett nytt inslag i året sommarprogram blir det expon "Alla tiders hälsa - botandets historia" som invigdes i maj.
- Det är en jättespännande och intressant utställning som visas i våra olika hus och gårdar. Man kan till exempel se hur lungsjukdomen tbc härjade i de gamla arbetarbostäderna. Man kan titta in på det gamla apoteket och lära sig en massa om hur man kurerade sig förr, och man kan besöka "Kloka gumman" som håller till i Hornborgarstugan.
Mycket talar för att den järnhandel från 50-talet som just nu byggs och återskapas blir det sista projekt som nuvarande Skansenchefen ror i hamn. Vad som händer efter avtackandet den 30 juni 2005 har Anna-Lena dock ingen aning om.
- Jag har faktiskt inga planer. Mina försök att redan nu föreställa mig hur jag kommer att reagera när jag blir pensionär har varit fruktlösa. Men jag hoppas att jag ska kunna bli lite lättsinnigare. Få några år där stundens ingivelse får styra. En sak vet jag i alla fall. Det ska bli mycket skönt att slippa oroa sig för vädret, som - oj, nu kommer det en skur igen -
. . . vi är oerhört beroende av, avslutar Skansenchefen efter att ha tagit skydd under ett uthusöverhäng. (TT Spektra)