Samtidigt hoppas kristdemokraterna att de för första gången ska "få" en landshövdingspost. Som främsta kandidat utpekas Rose-Marie Frebran, kd:s tidigare vice talman, som sedan många år är örebroare.
Om regeringen inte vill minska andelen kvinnor -- 8 av 21 -- skulle också Jönköpings Birgit Friggebo och Gotlands Lillemor Arvidsson behöva efterträdas av damer som gjort framstående insatser i det offentliga livet. Det är ju så man allmänt brukar beskriva landshövdingarnas bakgrund.
Bland de kritiska brukar det i stället heta att det är en samling avdankade politiker och ämbetsmän som får ett glassigt jobb som tack för trogen tjänst i regering, riksdag eller myndigheter.
Landshövdingar väcker nämligen känslor. En och annan vill sopa undan landshövdingarna som en otidsenlig relik från 1634 då de första utsågs att vara konungens företrädare i de nya länen.
Men många länsbor önskar sig i stället unga, dynamiska landshövdingar.
Sådana som kan ge länet strålkastarljus, locka massor av företag och skaffa fram pengar till ny infrastruktur.
Men drömmarna går stick i stäv mot verkligheten. Unga karriärister brukar fnysa åt tanken att bli landshövding. Men med åren visar det sig att få personer i centrala toppositioner vill eller orkar hänga med ända till 65-årsdagen.
De slits men har hunnit skaffa sig en mängd erfarenheter och insikter plus ett stort kontaktnät i det offentliga livet. De anses vara slöseri att inte ta till vara de meriterna och kombinera med ett mindre uppskruvat tempo.
En annan debatt handlar om politiseringen. Bland nuvarande landshövdingar finns tre före detta socialdemokratiska statsråd och en tidigare moderat minister. Friggebo, som just slutat som landshövding, var folkpartistiskt statsråd i sex år. Två har varit s-märkta kommun- respektive landstingsråd, och Kalmarhövdingen Sven Lindgren har varit moderat kommunalråd i Linköping.
Flera andra landshövdingar har varit borgerliga oppositionspolitiker i riksdagen. LO-sfären företräds främst av Gotlands avgående Lillemor Arvidsson som var ordförande för Kommunal.
Från myndighetssidan kommer östgötahövdingen Björn Eriksson som var rikspolischef och Göte Bernhardsson, tidigare Ams-chef.
En grupp som däremot tunnats ut är näringslivet. Tidigare var det inte ovanligt att rekrytera landshövdingar som varit företagsledare. Men på senare tid har regeringen öppnat ämbetet för personer med nya samhällsmeriter. Ett exempel är Kronobergs Lars-Åke Lagrell med en karriär som ordförande i Svenska fotbollförbundet och förra Dramatenchefen Ingrid Dahlberg i Dalarnas län.
Även partisamarbete med regeringen kan sätta utnämningsspår. Per Ola Eriksson och Karin Starrin är väl meriterade centerpartister i kretsen. Och vänsterpartiets allra första landshövding är Maggi Mikaelsson i Jämtland som utsågs för två år sedan.