Regeringen har lagt fram sin proposition om att göra nationaldagen till helgdag. Där förklaras varför just annandag pingst rankas lägst bland de helgdagar som redan finns.
Jul, påsk och nyår anses alltför traditionsbundna för att röras. Midsommardagen och alla helgons dag var inte heller möjliga att ta bort. De infaller alltid på en lördag och då är de flesta i alla fall lediga från jobbet. Att ge svenskarna en extra helgdag utan att ta bort någon annan ledig dag anser regeringen uteslutet. Det skulle kosta samhället mellan 3 och 8,5 miljarder kronor i produktionsbortfall.
Första maj ansågs också fredad, inte bara för att det är arbetarrörelsens stora dag. I propositionen skriver regeringen att första maj har utvecklats till en stor och folklig helg i kombination med valborgsmässofirandet.
Därför stod valet mellan Kristi himmelfärdsdag, trettondagen och annandag pingst. Regeringen pekar på Kristi himmelfärdsdags starka ställning inom trossamfunden och på att den utvecklats till en stor familjehelg och därför inte bör tas bort.
I valet mellan annandag pingst och trettondagen ansågs det bäst för samhällsekonomin att ta bort den förstnämnda. Annandag pingst infaller alltid på en måndag, medan trettondagen är rörlig. Dessutom ville regeringen inte förstöra möjligheten till en lång sammanhängande ledighet under skolornas jullov genom att ta bort trettondagen. Dödsstöten för annandag pingst blev argumentet att den helgen tillsammans med nationaldagen och Kristi himmelfärdsdag skulle innebära för många långhelger i slutet på våren.