Det säger den blivande 40-åringen, Lasse Kronér, förväntansfullt.
"Hela ligan", det dryga hundratal som tillhör den trängre vänkretsen, är inbjuden till festen på söndag på en av Göteborgs bättre krogar.
Det har gått några år sedan sångaren och artisten Lasse Kronér iförd smoking och vita gympadojor skuttade runt på scener och studiogolv som lustigkurren i den välljudande showtrion Triple & Touch. Allt rullade på som det skulle tills den där olycksaliga novemberkvällen i Malmö 1998. Mitt under pågående föreställning råkade han av misstag dänga sig själv i skallen med gitarren. Med en svår whiplashskada, en längre tids sjukskrivning och en ofrånkomlig skilsmässa från gruppen han tillhört i tiotalet år som följd.
I samma veva som han kvicknade till kom ett erbjudande han fått tidigare men tackat nej till -- att ta över programledarskapet efter nationalidolen Loket i Bingolotto. Nu tackade han ja.
-- Men hade jag inte fått skadan hade jag inte tagit jobbet, menar Lasse Kronér.
Han lever helst i nuet. Är inte mycket för tillbakablickar.
-- Det finns ingen mening med det, tycker jag. Det som är gjort är gjort vare sig det var bra eller jättedåligt. Visst kan jag plötsligt komma på något som hänt för längesen och tänka "fasen, vad kul det var". Men vid närmare eftertanke kommer jag ändå alltid fram till att det är roligare nu.
Vissa skojfyllda episoder från förr har ändock bitit sig kvar i minnet. Som när han och Triplarna utklädda till apor ledde lek- och showprogrammet "Musikjägarna" i SVT. Och bland annat gjorde parodi på TV4:s Bingolotto.
-- Otroligt kul. Det var faktiskt enklare att göra parodi på programmet då än det är att göra Bingolotto på riktigt i dag, skrattar Lasse Kronér.
Vilket inte ska tydas som att han ångrat det där "ja-et". Men inte heller som att han kommer att pensioneras om 25 år som programledare för Bingolotto.
-- Absolut inte. Ska jag pensioneras från någonting blir det som artist. Bingolotto är ett kul mellanspel men framför allt en otroligt bra skola. Man får verkligen vara på tårna varje lördag. Även om jag aldrig mer kommer att jobba med tv igen, har Bingolotto varit en väldigt nyttig erfarenhet och dessutom fruktansvärt roligt att jobba med. Det är det förresten fortfarande.
Enda lilla smolken är gnället från vissa håll om att det var bättre förr.
-- Man kan bli lite trött på det. Framförallt som det hela tiden är samma lilla men högljudda gäng som klagar på artistunderhållningen i Bingolotto. Vid det här laget har vi i stort sett haft hela Sveriges artistelit på scenen. Helen Sjöholm, Vikingarna och Sven-Ingvars tillsammans med utländska toppartister för att kunna bjuda på en så bred och bra underhållning som möjligt. Men de som klagar ser inte detta eftersom de har bestämt sig för att de inte vill ha några förändringar. Alltså säger jag -- sluta titta eller håll tyst.
Snälla, goa Lasse kan ryta till och bli som ett åskmoln också, tro inget annat. Men när samtalet kommer in på nya soloplattan, hans andra, skiner solen igen.
Han har just fått klart med ett stort internationellt skivbolag som tror på projektet och förhoppningsvis kan inspelningarna komma igång i vår. I motsats till förra plattan kommer dock den nya inte enbart att innehålla låtar som Lasse Kronér skrivit.
Skriver gör han dock hela tiden när den finns. Hittills mest på de "heliga" lediga måndagarna. Sedan någon vecka tillbaka har det också blivit en och annan skrivarstund på tider som annars ägnats åt att dona med det praktiska inför lördagens Bingolottosändningar.
-- Det börjar äntligen gå upp för mig att jag inte behöver hålla på med sådana saker. Det finns så många andra som kan sköta det. Att delegera mera ska bli min 40-årspresent till mig själv.
Nämnda present hoppas han också ska ge honom lite mera tid med familjen och kanske rentav tillökning så småningom.
-- Jag älskar att vara pappa och skulle inte ha något emot att bli det ett par gånger till. Med barn omkring sig håller man sig ung. Om jag känt av någon 40-årskris? Nej, tvärt-om. När folk talar om kriser tror jag mest det handlar om ångest för det man inte hunnit uträtta när man nått en viss ålder. Jag har gjort så himla mycket att jag inte behöver känna någon ångest. Det bästa är ju trots allt det okända ogjorda som ligger framför en, konstaterar Lasse Kronér.