-- Jag blir fiende till allt jag vill främja, säger Bengt Nerman.
Sin 80-årsdag tänker han fira i den omgjorda bondgården i Dalarna. Hit åker han fyra gånger om året för att få skrivro. Något lugnt -- lika med sysslolöst -- pensionärsliv tilltalar inte Bengt Nerman. Han förklarar att han arbetar hårdare ju äldre han blir.
-- Jag arbetar hellre ihjäl mig än drabbas av leda.
Sedan fem år tillbaka arbetar han på en bok som ska sammanfatta allt han skrivit och tyckt genom åren. Han kan inte riktigt formulera de centrala frågorna eller den röda tråden men säger att han nu börjar se slutet på tunneln. Förlaget Ordfront har ombett honom att skriva boken medan hans tidigare förläggare på Atlas inte tycker att han är nog socialdemokratisk. Hävdar han.
-- Jag är inte så partibunden, tycker att Göran Persson är ganska jobbig, säger han bestämt.
Efter "Den offentliga lögnen" som kom ut 1997 skrevs det spaltmeter om Bengt Nerman och de åsikter han framförde i boken och i debatten. Det var inte första gången han var i hetluften. Redan 1962 då Nermans första bok "Demokratins kultursyn" gavs ut blossade en våldsam diskussion upp.
-- I Dagens Nyheter och i andra medier blev jag förklarad fiende till allt ifrån vetenskapen till demokratin. Jag bröt mot en hel tradition genom att inte tänka likadant.
Den ursprungliga titeln på debutboken var "Demokratins människosyn". Det är lite av kärnan i hans nya bok. Han säger sig vilja vända på resonemangen och utgå från människan.
-- Om man ändrar synen på människan och gör henne realistisk i stället för ideal, hur skulle världen se ut då?
Vad det gäller politiken säger han att det är grunden och inte taktiken han vill syssla med.
-- Jag ställer frågor som hur går det till och då tror politiker och massmedier att jag kritiserar eller angriper dem, säger Nerman.
Son till journalisten och redaktören Ture Nerman kunde han inte bli annat än samhällsintresserad. Hans far tvingades under kriget jobba mycket hemifrån. Hans antinazistiska tidning "Trots allt" censurerades och beslagtogs och bannlystes -- gång på gång. Bengt Nerman minns allt som om det vore i går; hur hans far överlistade myndigheterna och hur han aldrig gav upp.
-- Pappa hade sin redaktion hemma. Det var en stimulerande uppväxt. Utrikespolitiken var ständigt närvarande i hemmet och jag blev politiskt engagerad så snart jag kunde tala och skriva.
Efter studenten började Bengt Nerman läsa litteraturhistoria på universitetet. Han blev kvar inom akademin ända till 1976 då han disputerade. Parallellt jobbade han på Journalisthögskolan i Stockholm, som lektor och ett år som rektor. Så skapade han ett helt nytt ämne som först efter tio år godkändes som universitetsämne. Massmedieretorik kallade han det.
I 25 år arbetade Bengt Nerman som redaktör för Folkuniversitetets tidning. På Folkuniversitet var han också generalsekreterare. Och så har han undervisat blivande bibliotekarier i skönlitteratur. Vid sidan om har han skrivit debattartiklar och flera böcker. (PM)