Mera korthugget blir svaret på frågan hur hon ser på att fylla 65 år:
-- Det är en födelsedag. Inte mer. Jag har ju min avhandling att tänka på.
Ett inte helt oväntat svar. Duvmatning, tumrullning, otiumnjutning och liknande pensionärschabloner lär aldrig bli applicerbara på detta energiknippe som beskrivits som en syntes av Kajsa Kavat, Pollyanna och Pippi Långstrump.
Och som uttryckligen deklarerat att hon ser Fredrika Bremer som sin andliga moder.
För närvarande är det dock en annan av kvinnosakens stora förkämpar som engagerar Fredrika Bremer- förbundets ordförande 1976--1982:
-- Elin Wägner. Min doktorsavhandling, som är planerad till 2007, kommer att handla om Elin Wägner som nätverksbyggare och kunskapsförmedlare och hur hennes internationella engagemang påverkade Sverige på 1920-talet.
I oktober 2002 lämnade Birgitta Wistrand riksdagen efter att ha suttit på moderatbänken i tre perioder. På hösten 2002 kunde andra planer börja förverkligas. Då blev den före detta riksdagsledamoten antagen och anställd som doktorand i feministisk litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.
Förproceduren hade dock inte varit helt lätt. Bland annat krävdes att en fil kand från Göteborgs universitet 1961 kompletterades med en fil mag av den nya sorten inklusive uppsatsskrivning och avhandlingsplan.
-- Och så skulle man tampas med tjugo andra som sökte till de tre platserna. Men det gick och jag kom alltså in på formella meriter, säger Birgitta Wistrand och tillägger:
-- Att bli student på nytt är något jag verkligen kan rekommendera. För mig har det betytt att jag gått in i ett nytt liv. Mitt sjätte.
Det första utspelade sig under hela 60- och halva 70-talet, mestadels i Göteborg. Bland annat startade hon IHM, Institutet för Högre Marknadföringsutbildning, jobbade som informationschef i Göteborg och Bohusläns landsting och blev Sveriges första patientombudsman.
Andra livet dominerades av ordförandeskapet i Fredrika Bremer förbundet.
När hon avgick 1982 var det för att starta ett tredje liv som chef för det SAF-ägda utbildningsföretaget Svenska Managementgruppen.
Mången lär förknippa Birgitta Wi-strand med den oförtröttliga optimism som är knuten till namnet "Positiva Sverige". Stiftelsen som har till uppgift att få upp såväl utlandets som svenskarnas ögon för det goda och glada i Svea rike. 1985 till 1991 var hon dess vd i detta sitt fjärde liv.
Det femte utspelade sig i riksdagen och kryddades med en rad spännande styrelseuppdrag. Bland annat var hon riksordförande för gympan som blivit en folkrörelse, Friskis & Svettis, 1995--1998.
-- Jättekul, tycker den fortfarande hängivna motionären, som aldrig skulle drömma om att hoppa över det dagliga gympapasset, vilket också gett resultat:
-- Jag har faktiskt bättre värden i dag än när jag var ordförande i Friskis & Svettis.
Att Bromma flygplats lever och blomstrar. Att det finns ett återupprättat svenskt generalkonsulat i Los Angeles, och att det nu finns riksdagsbeslut på att Svenska Flaggans dag ska bli en röd dag i almanackan - det är exempel på vad Birgitta Wi-strand kunnat bidra till under snart fyra ytterst aktiva decennier som yrkeskvinna. Fast stoltast är hon förstås över sina barn.
-- För att de orkade stå pall trots allt de fick höra när de växte upp. En sådan mamma som jag skulle man bara inte ha. Så mycket som jag jobbade kunde jag ju inte gilla dom, och så vidare. Men det har gått bra för dem i alla fall och det är jag mycket glad och tacksam för.
Kan det tänkas bli ett sjunde liv också?
-- Hänger det bara på mig -- gärna! (TT Spektra)