Alla statsråden hade samlats på Slottet för att ta del av tillkännagivandet. Arvprinsessans namn var enda punkten på föredragningslistan.
Ingrid var inte något av de hetaste namnen i förhandsspekulationerna, som var livliga och tycks ha engagerat många norrmän att döma av nättidningarnas insändarspalter.
Ingeborg var favorit tillsammans med Ragnhild. Men det fick en "gammelfaster", prinsessan Ragnhild fru Lorentzen, att gå ut och avråda.
-- Jag hoppas att de nybakade föräldrarna ger dottern ett namn som kan uttalas på alla språk, sade hon till tidningen VG.
Tidningen Dagsavisen påpekade för övrigt på torsdagen att det alls inte är någon nackdel för den nya tronarvingen att hon är flicka. Snarare tvärtom.
Och skulle den lilla prinsessan behöva en förebild kan hon kasta blickarna mot Sverige. Där har kronprinsessan Victoria gjort det till en fördel att vara kvinnlig tronföljare, noterade tidningen.
Statsminister Kjell Magne Bondevik konstaterade att Ingrid är både ett känt norskt namn och ett nordiskt sådant. I den svenska Bernadottesläkten har det också förekommit; den danska drottningen Margrethes mor var drottning Ingrid, född svensk prinsessa.
Alexandra är även det ett välkänt kungligt namn i Europa och kung Olav, prinsessans farfarsfar, hette ursprungligen Alexander. En del språkvetare var besvikna över att namnet inte stavas "på norsk" det vill säga med "ks".
Många politiker uttryckte begeistring över namnet. Till och med vänsterpolitikern Ingvild Vaggen Malvik sade sig finna det vackert.
-- Själv hade jag tippat Olava, sade hon.
Den lilla tronföljarens faster, prinsessan Märtha Louise, gav också klart godkännande.
-- Det är fint, värdigt och kungligt samtidigt som det är norskt, kommenterade hon.
Senast Norge hade en drottning -- dock inte regerande -- som hette Ingrid var 1134--1136. Hon var svenska och gift med kung Harald Gille.