Den katolske prästen blev en känd person vintern 1953/54 när han höjde rösten och med stor kraft fäste uppmärksamheten på de luffare som frös ihjäl vid Seine.
Han utlöste en våg av upprördhet och hjälpvilja. Med mediernas hjälp skapade han den första stora hjälpaktionen där allmänheten kände att var och en kunde göra en insats och hade skyldighet att göra det.
Han fortsatte i samma spår med en knappt undertryckt ilska som drivkraft. År 1949 grundade han Emmaus, som samlar gamla prylar och säljer dem och hjälper fattiga och utstötta med vinsten.
När han grundade Emmaus höll abbé Pierre ett tal om att var och en "i sitt kvarter, på sin arbetsplats och i sin skola måste ge ett bidrag för rättvisa och broderskap".
Namnet Emmaus tog han från den by utanför Jerusalem där Jesu lärjungar samlades för att gömma sig i förtvivlan efter Mästarens död.
I dag består Emmaus av 300 aktionsgrupper i 40 länder. Själv har abbé Pierre dragit sig tillbaka till en av grupperna i Normandie.
Den lille mannen i basker som slagit fransmännen med förundran föddes 1912 i Lyon, beslöt snart att bli präst och gick in i Kapucinorden, som följer den helige Franciskus' princip om fattigdom. Ibland jämförs han med Moder Teresa, som verkade i Calcutta.
I sitt så kallade testamente som han offentliggjorde 1994 uppmanar abbé Pierre alla som vill visa människokärlek att också bevara sin "heliga vrede" intakt.