Thomas Stoor, församlingspräst i Vadstena, är nyfiken. Han är särskilt intresserad av konflikter.
Nu har han skrivit en avhandling om hur svenska samfund närmar sig de nya svenskarna.
Vad händer när invandrare kommer till Sverige med sina religioner? Hur arbetar svenska samfund mot invandrare? Varför gör de det? Så löd de frågor han ställde.
-- Ibland kanske vi inte tänker på vilken roll religionen har för identiteten för många invandrare. Vi svenskar har en mer individuell syn, religionen är en privatsak, säger Thomas Stoor.
Han har studerat 18 samfund, från Svenska kyrkan till Livets Ord. Efter tre års arbete blev han i somras klar med sin doktorsavhandling "Mellan mission och dialog". I oktober disputerade han i kyrko- och samfundsvetenskap vid Lunds universitet.
Han gjorde fältstudier och intervjuer och tog även del av skriftligt material.
Thomas Stoor blev särskilt imponerad av ett projekt som Frälsningsarmén driver i Akalla utanför Stockholm, en mycket omfattande verksamhet. Där har invandrarkvinnor fått ett helt annat liv på grund av några entusiaster i Frälsningsarmén. Han fann där en tolerant inställning till andra religioner: att rulla ut sin bönematta i lokalen var inte något problem.
-- Sedan finns det grupper som har intresse av att missionera och omvända invandrare till kristen tro. Om en familjemedlem omvänds kan det leda till konflikter. I alla fall kostar det på.
Dialog är ett nyckelord för Thomas Stoor. Det betyder mer än samtal och vänskap, det betyder samarbete inom områden som inte har något med religion att göra.
-- Dialogen ger kunskap om andra och om en själv. Jag tvingas vid mötet med andra tänka efter vem jag själv är.
Hur vi möter varandra handlar om vilket samhälle vi får i framtiden.
Thomas Stoor har haft många kontakter med England och där fått ett hum om hur det kan bli.
-- Om vi misslyckas med integrationen hotar en polarisering, vi kan få etniska "öar". Denna tendens finns redan i storstäderna. I svenska samfund finns det språkliga öar. I England har sådana "öar" flyttat ut och bildat eget.
För att vi ska förstå de nya människor som kommer hit är religionskunskap i skolan oerhört viktigt, betonar Thomas Stoor. Inte minst kunskap om islam är viktig idag. Invandrarnas religioner kommer att finnas kvar.
Kommer religionerna ännu längre fram, flera generationer framåt, att smälta samman till en enda tro?
Nej, det tror inte Thomas Stoor. Uppenbarelsespåren, som han kallar det, löper parallellt. Efterhand som man upptäcker det som är gemensamt kommer respekten för skillnaderna samtidigt att öka, tror han.
Nu ringer folk från olika håll och vill att Thomas Stoor ska komma och föreläsa. Nyligen talade han i Linköpings om de här frågorna och strax före sin disputation i New York för svenska kyrkans personal i Nord- och Sydamerika.
Det uppstår massor av komplikationer i det religiösa livet med dagens pluralism, särskilt om man jämför med den tid då det fanns en enda religion i vårt land.
Hur ska en vigsel gå till om parterna kommer från olika samfund? Vad händer om invandrare låter döpa sina barn i en kyrka som de inte tillhör, men dit barnet sedan får en livslång tillhörighet? Vad får det för effekter om vem som helst får gå till nattvarden i den svenska kyrkan men bara församlingsmedlemmar i den ortodoxa?
Thomas Stoor är tillbaka i sin tjänst som församlingspräst i Vadstena och föreläser endast i mån av tid.
Hans studier av samfundens möte med invandrare ingår i ett större forskningsprojekt med rubriken Religionsbyten som avslutas nästa år. Tio forskare från olika ämnesområden ingår, historiker, sociologer, litteraturvetare.