â HĂ€r finns sex mil med arkiv, berĂ€ttar hon nĂ€r vi Ă€r pĂ„ vĂ€g till ett rum fyllt med böcker frĂ„n olika församlingar i Ăstergötland, SmĂ„land och Ăland, uppradade frĂ„n A till Ă. I dessa volymer framgĂ„r var och nĂ€r folk Ă€r födda, nĂ€r de gifte sig och nĂ€r de dog. Det kan ocksĂ„ förekomma noteringar om vad som orsakade dödsfallet.
â I 1686 Ă„rs kyrkolag bestĂ€mdes det att man skulle föra bok över de som bodde i församlingarna, sĂ€ger Emily
SlĂ€ktforskning intresserar mĂ„nga idag â och för den som börjar med slĂ€ktforskning Ă€r Landsarkivet en fakta- och inspirationskĂ€lla att ösa ur. För att komma igĂ„ng nĂ€r man söker fakta om en viss person Ă€r det tre saker som underlĂ€ttar:
â Man behöver ha ett födelsedatum, ett namn och en församling, sĂ€ger Emily och berĂ€ttar att det görs en sekretessbedömning pĂ„ personuppgifter som Ă€r yngre Ă€n 70 Ă„r.
Vad Ă€r det första man ska göra, om man vill börja slĂ€ktforska?â Det första man ska göra Ă€r att prata med sina slĂ€ktingar, om hur personerna levde och bodde. Sedan kan man gĂ„ till arkiven. Folk kommer hit med historier som deras farmor har berĂ€ttat, sĂ€ger hon.
Det hĂ€nder att folk hört historier om gamla slĂ€ktingar, exempelvis att nĂ„gon spelat bort sin gĂ„rd pĂ„ kortspel â men nĂ€r de studerar handlingarna visar det sig inte alltid vara med sanningen överensstĂ€mmande.
â Det Ă€r ocksĂ„ vanligt att folk har hört att de kommer frĂ„n en vallonslĂ€kt. Det kan ju vara lite mer status att vara hantverkare Ă€n "en vanlig bonddrĂ€ng" pĂ„ 1500- och 1600-talet, sĂ€ger Emily.
Valloner, frÄn regionen Vallonien i Belgien, invandrade till Sverige under stormaktstiden och var eftertraktad arbetskraft vid jÀrnbruken.
Till sjÀlva magasinen har inte allmÀnheten tilltrÀde.
â De mest anvĂ€nda arkivhandlingarna Ă€r digitaliserade och kan ses i dator i lĂ€sesalen eller hemma pĂ„ nĂ€tet, sĂ€ger Emily. Hon visar en av arkivets kyrkoböcker: I Adelövs församling, mellan GrĂ€nna och TranĂ„s, föddes den 13 december 1891 en gosse som nöddöptes redan dagen efter. Han fick namnet Robert Edvin. Pojken dog redan efter tre dagar. Det var inte ovanligt att nyfödda dog i samband med födseln. Pojken var det 39:e barnet som föddes i församlingen detta Ă„r, och det sjunde barnet i denna familj. Hans förĂ€ldrar hade varit gifta i 20 Ă„r, deras vigseldatum finns noterat. En av gossens systrar, född pĂ„ julafton 1874, hade 18 Ă„r gammal gett sig ivĂ€g ensam till Amerika.
â PĂ„ sommaren kommer det ofta hit amerikaner som forskar i sina svenska rötter, berĂ€ttar Emily.
SlĂ€ktforskarna brukar slĂ„ sig ned i lĂ€sesalen, som har 32 datorer och ett bibliotek. Emily visar boken Fader okĂ€nd (Elisabeth ReuterswĂ€rd). DĂ€r berĂ€ttas om hur slĂ€ktforskare förr eller senare stöter pĂ„ uppgiften "fader okĂ€nd". Ibland kan det till och med intrĂ€ffa att modern Ă€r okĂ€nd â och slĂ€ktforskaren kör fast. Men det finns hopp! Och boken guidar i hur man Ă€ndĂ„, via olika kĂ€llor, kan fĂ„ upp ett spĂ„r efter den okĂ€nde förĂ€ldern. Böckerna SlĂ€ktforskning steg för steg och SlĂ€ktforska vidare (Per Clemensson, Kjell Andersson) vĂ€gleder ocksĂ„ nybörjare.
â I lĂ€sesalen behöver man inte boka tid i förvĂ€g, sĂ€ger Emily och berĂ€ttar om vilka handlingar som brukar efterfrĂ„gas:
â Det Ă€r mycket förfrĂ„gningar om fordon, om gamla bilar. Vi har tagit över Ă€ldre handlingar, med lĂ€nsbeteckningar pĂ„ bilar, frĂ„n LĂ€nsstyrelserna, berĂ€ttar hon.
I gamla rÀttsprotokoll frÄn hÀradsrÀtter finns ocksÄ en hel del intressant att upptÀcka för slÀktforskaren. Genom vittnesförhör blir beskrivningen av platser och levnadsförhÄllanden tydligare. I bouppteckningar hittar man ocksÄ mer detaljerade uppgifter kring vad folk Àgde, och hur de bodde.
â Det allra roligaste Ă€r nĂ€r en nybörjare i slĂ€ktforskning kommer hit och hittar farfarsfars namn, som den personen inte hade innan. DĂ„ blir man glad! sĂ€ger Emily Lekman Karlsson.
Anna Eklundh-Jonsson brukar guida pÄ Landsarkivet. Det som först kan betraktas som torra, trÄkiga gamla papper i ett arkiv, kan i nÀsta stund vÀcka stort intresse hos den som studerar handlingarna nÀrmare:
â Jag hade en guidning för personer frĂ„n RĂ€ttsmedicinalverket. De fick titta i gamla obduktionsprotokoll â och dĂ„ var det en besökare som sa att "inte viste jag att historia var kött och blod"!