Barn fick vänta ett år på vård – trots tydlig tidsgräns i lagen

Det är ännu mer allvarligt när det gäller barn – barn som redan kämpar med sin vardag och som nu tvingas vänta i över ett år utan att någon ens tittat dem i ögonen, menar insändarskribenten.

Hos Råd, Stöd och Hälsa hävdade personal att de tillhör primärvården, men ansåg sig samtidigt ha gjort ett bedömningssamtal utan att ha träffat eller ens talat med barnet och därefter skjutit på behandling i drygt ett år efter initial kontakt, menar insändarskribenten.

Hos Råd, Stöd och Hälsa hävdade personal att de tillhör primärvården, men ansåg sig samtidigt ha gjort ett bedömningssamtal utan att ha träffat eller ens talat med barnet och därefter skjutit på behandling i drygt ett år efter initial kontakt, menar insändarskribenten.

Foto: Arkivbild/TT

Insändare2025-06-21 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under det senaste året har jag vid två olika tillfällen stött på fall där Region Östergötland medvetet bryter mot den lagstadgade vårdgarantin – utan att erbjuda alternativ eller ta ansvar. Det handlar inte om diffusa gränsfall, utan vad jag tycker är regelrätta lagbrott där patienter lämnas utan hjälp i månader, trots tydliga tidsgränser i lagstiftningen.

I det första fallet kontaktar en man sin vårdcentral i september på grund av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan bedömer att patienten bör träffa en läkare samt en psykolog på samtalsmottagningen. En tid till läkare bokas in – men först åtta veckor senare. Den tiden bokas därefter om av vårdcentralen, till ett ännu senare datum, ytterligare fyra veckor fram. En tid till psykolog får patienten efter 12–13 veckor från första kontakt. Allt detta sker utan att någon erbjudit patienten den vård som hen har rätt till inom vårdgarantin.

Det andra fallet rör ett barn med en fobi så pass allvarlig att den påverkar barnets normala livsföring. Vårdnadshavare kontaktar vårdcentralen, som hänvisar vidare till "En väg in" som drivs av BUP. Därifrån skickas en remiss till Råd, Stöd och Hälsa (RSH), en samverkansverksamhet mellan region och kommun. I slutet av oktober bekräftar RSH att remissen har tagits emot. Därefter händer ingenting. I slutet av året tar vårdnadshavaren själv kontakt med RSH för att fråga när en kallelse kan förväntas, och får till svar att det förmodligen sker i april eller maj nästa år. När ny kontakt tas i slutet av maj får vårdnadshavaren veta att kallelse nu planeras till oktober.
Sammantaget innebär det att ett barn med tydliga psykologiska behov förväntas vänta nästan ett år innan ens en första kontakt upprättas – trots att verksamheten själva identifierats som primärvård. Enligt vårdgarantin ska en medicinsk bedömning då ske inom 3 dagar.

I båda dessa fall har patienterna själva lyft frågan om vårdgarantin och sin rätt till vård inom angiven tid. På vårdcentralen hänvisades man till en verksamhetschef – som inte kunde svara på vad som egentligen gäller eller hjälpa patienten till vård hos annan vårdgivare. Hos RSH hävdade personal att de tillhör primärvården, men ansåg sig samtidigt ha gjort ett bedömningssamtal utan att ha träffat eller ens talat med barnet och därefter skjutit på behandling i drygt ett år efter initial kontakt. Inte heller hos RSH fanns kunskap om vad vårdgarantin faktiskt innebär.

Det är värt att påminna om vad lagen säger. Enligt Hälso- och sjukvårdsförordningen 6 kap. 1 § ska patienter:

* Få kontakt med primärvården samma dag (vilket skedde i båda fallen).

* Få en medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal inom 3 dagar.

* Få ett specialistbesök inom 90 dagar efter remissbeslut.

* Få eventuell behandling inom 90 dagar efter att sådan beslutats.

För barn- och ungdomspsykiatrin gäller dessutom särskilt förstärkta krav: 30 dagar till bedömning, 30 dagar till behandling.

Ingen av dessa krav har uppfyllts. Regionens ansvar är glasklart enligt både Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Patientlagen (2014:821). Om man inte kan erbjuda vård inom tidsramen ska patienten erbjudas vård hos annan vårdgivare – utan extra kostnad. Det är ingen "snäll gest" – det är en juridisk skyldighet.

Det finns alltså två allvarliga brister här:

1. Att vården inte erbjuds i tid.

2. Att patienter inte får korrekt information om sina rättigheter enligt lag.

Det är anmärkningsvärt att en svensk region 2025 fortfarande kan undvika ansvar genom att gömma sig bakom förvirrade hänvisningar, otydliga strukturer och bristande kunskap inom den egna organisationen. Det är ännu mer allvarligt när det gäller barn – barn som redan kämpar med sin vardag och som nu tvingas vänta i över ett år utan att någon ens tittat dem i ögonen.

Jag tycker det inte är mer än rätt att Region Östergötland svarar på följande frågor:

* Hur ser regionens strategi ut för att säkra att vårdgarantin faktiskt följs i primärvården, BUP och samverkansverksamheter som RSH?

* Varför informeras inte patienter om sin rätt att få vård i en annan region om väntetiden överskrider garantins gränser?

* Vilka åtgärder vidtas när vårdpersonal och verksamhetschefer uppenbart saknar kunskap om vårdgarantin?

* Hur säkerställs det att barn med psykisk ohälsa får vård i tid – i enlighet med både lagstiftning och barnkonvention?

Att hänvisa till personalbrist (också kallat platsbrist), samverkanssvårigheter eller oklara ansvarsområden håller inte. Lagen gäller oavsett!

Chrille Hedberg

Svar från Region Östergötland:

Insändaren beskriver situationer då patienter har fått vänta på att få tid för besök eller behandling, vilket är något som vi beklagar. En god tillgänglighet är central för att hälso- och sjukvården ska fungera bra. Vissa verksamheter i Region Östergötland har en god tillgänglighet medan andra har köer och väntetider. Inom vissa specialiteter är det dessutom likadant över hela landet, vilket i realiteten kan göra det svårt att remittera en patient till vård hos någon annan vårdgivare. När det gäller tillgängligheten i primärvården så är det skillnader mellan länets vårdcentraler, vilket vi är väl medvetna om och arbetar med. För all vård gäller medicinska prioriteringar, det vill säga den som har störst behov ska få vård först. 

Vi vill understryka att alla patienter har rätt till tydlig information om väntetider, om hur vårdgarantin fungerar och om möjligheten att söka vård hos en annan vårdgivare. Region Östergötland skickar ut information om vårdgaranti på alla våra remissbekräftelser/kallelser och hänvisar till 1177.se. Vi har också andra kanaler i regionen, bland annat den fristående vårdlotsen, dit patienter/anhöriga kan vända sig vid frågor. Det görs fortlöpande informationssatsningar ut i verksamheten kring ämnet. Vi tar med oss insändarens synpunkter för att se om vi kan förbättra informationen och kunskapen om den.

Att förbättra tillgängligheten för att vi ska kunna leva upp till de nationella målen är ett av de viktigaste utvecklingsområdena för Region Östergötland. Flera insatser pågår redan och vi kommer fortsatt att lägga stort fokus på detta arbete framåt.

Karl Landergren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland