Våren är på gång och antalet cyklar ökar på vägarna. Tyvärr innebär det också att motsättningarna mellan cyklister och bilister ökar och att onödiga olyckor inträffar.
Låt oss börja med att konstatera att cyklister får köra på bilvägar, även när det finns gång och cykelväg. Lagen säger att man får cykla på bilvägen ”när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge”. En lagändring finns föreslagen som går ut på att det alltid ska vara tillåtet, men så länge den ändringen inte gått igenom är det alltså en bedömningsfråga från fall till fall. Den bedömningen måste cyklisten göra och beslutet kan prövas i domstol. Men det är aldrig upp till andra trafikanter att döma och utmäta straff. Det är också, med vissa förbehåll, tillåtet för cyklister att cykla två i bredd på bilväg. Jag kan förstå att vissa bilister felaktigt kan tro att det är förbjudet för cyklister att inte cykla på gång- och cykelbana eller att cykla i bredd. Men om man tror att det ger en rätt att medvetet utsätta cyklande medtrafikanter för livsfara så har man helt enkelt inte i trafiken att göra.
Jag är både cyklist och liksom de flesta cyklister även bilist. Och eftersom både vi cyklister och vi bilister är människor så begår vi ibland misstag. Man kan ibland reta sig på andra trafikanter, men det ger en aldrig rätt att med uppsåt utsätta människor för fara. Och eftersom bilar kan vara livsfarliga vapen så har vi bilister ett extra stort ansvar. Tyvärr får det inte plats här att förklara varför det ibland kan vara lämpligare och säkrare att inte cykla på gång- och cykelväg och varför det kan vara lämpligt, och även bättre för bilister, att man cyklar i bredd.