Är den utbredda segregationen i Sverige friskolesystemets fel? I ett reportage den 17 november skriver DN om hur skolvalet ökar segregationen i den svenska skolan.
Det svenska skolsystemet är unikt i sin kombination av skolpeng, skolval, fri etableringsrätt och fritt vinstuttag för friskolor.
Visst har skillnaderna mellan skolor blivit större, men det hänger ihop med boendesegregationen, enligt Skolverket.
Elevers bakgrund avseende ursprungsland och föräldrars utbildningsnivå har blivit allt viktigare för hur det går i skolan. Det fria skolvalet vill Skolverket inte slopa, utan tänker tillsammans med friskolor och skolkoncerner skapa en större blandning av elever.
Vinstdrivande skolor är inte sämre än icke-vinstdrivande. Skolpengen är vad vinstdrivande skolor tjänar pengar på. Lärarförbundet vill slopa dagens individuella skolpeng, som är grundbulten till det fria vinstuttaget.
Skolpengen gör det lönsamt att ha stora klasser och låg lärartäthet. Skolpengen innebär också att resurser dras från segregerade till populära skolor, som enkelt fyller sina klasser.
Lärarförbundet vill ha ett ersättningssystem för skolpengen, som bättre motsvarar de faktiska kostnaderna, vilket skulle gynna elever med stora behov i utsatta områden. Även Lärarnas riksförbund oroas över den segregerade skolutvecklingen och vill se regler för urval till skolor och ett riktat statligt stöd.
Men det är boendesegregationen som fortfarande är den avgörande faktorn för skolsegregationen. Därför räcker det inte med blandade klasser. Det krävs även blandat boende för att häva utanförskapet.
Claes Thulin