Svar på debattartikeln "Erikson (M) svarar: Distorps läge är optimalt" (7/4):
I ÖC skriver Stefan Erikson(M), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, att placeringen av ett stort industri- och verksamhetsområde på jordbruksmarken i Distorp är “optimalt”.
Ändå har det vuxit fram en stark opinion mot exploateringen av vår så viktiga jordbruksmark. För att förstå den opinionen är det viktigt att lyfta blicken och se att i Sverige i dag försvinner omkring 750 hektar jordbruksmark per år för alltid under asfalt och betong. Runt om i vårt land kämpar kommuner med varandra i en ödesdiger tävlan i exploatering av jordbruksmark med hänvisning till samhällsintresse. Och sämst i klassen är Linköping som enligt Jordbruksverket var den kommun som 2011–2020 bebyggde mest åkermark i Sverige.
Vi får inte glömma att vår bördiga mark är en ändlig resurs som inte kan återskapas. Den 1 mars presenterade Jordbruksverket en rapport som sa att lagskyddet för jordbruksmark därför behöver stärkas. Men så sker alltså inte, i varje fall inte än, trots att alla klockor ringer om världsläget och om klimatförändringar. Vi måste tänka om! Vi måste vara rädda om den mark som föder oss! Vi ser därför bevarandet av de stora sammanhängande arealerna högavkastande jordbruksmark på Distorp för framtida livsmedelsproduktion och beredskap som i allra högsta grad ett väsentligt samhällsintresse.
I detta läge blir det därför så otidsenligt att ständigt hänvisa till översiktsplanen från 2010. Saker har förändrats! Miljöbalken förbjuder dessutom i princip exploatering av åkermark om det finns alternativ mark.
Debatten om Distorp har visat att alternativ finns. Det är därför rimligt och nödvändigt att en ny lokaliseringsutredning görs nu!
Att ta långsiktigt ansvar för framtida generationer och vår livsmedelsförsörjning gör kommunens styrande bäst genom att följa de gällande nationella miljömålen och bevara Distorps jordbruksmark.