På första sidan i Corren 18/7 visades en bild av ett djurstall med grisar där Jeanette Blackert, LRF-ordförande, klappar en av de två galtarna. Rubriken lyder: Djurens välfärd viktigast för LRF-basen.
Runt om är grisarna inhängnade i små stålinhängnader med halm på golvet. Det är säkert lagenligt. Men jag kanske inte har alla fakta, grisarna kanske går i lösdrift också, eller släpps ut? Åtminstone ibland?
Jag är fullständigt medveten om att grisar har det ofta mycket sämre utanför Sveriges gränser. Men det är inte detta jag jämför.
De där grisarna vill säkert hellre vara ute – än att de producerar mer – då två galtar befinner sig i stallet (enligt artikeln).
Sällan ser man grisar ute. Men jag blir glad då jag vet att de finns, de bönder finns som föder upp grisar ekologiskt. Så härligt att se dessa djur som springer, bökar och trivs.
Enligt forskning så är det absolut viktigast för grisar att böka i riktig jord. Det är inte detsamma som att böka i halm. De är också betande djur.
Det tycker jag i alla fall, är djurens välfärd.