Vi är på hemester i Karlstad och bestämmer oss för att ta en tur med bussbåten.
Vi stiger på vid Konserthusets hållplats, rundar Sandgrundsnäset där Lerins konstmuseum ligger, smyger utefter långa kajen och vänder ”skutan” vid stadshotellet där Sola i Karlstad står staty, viker av och landar vid Inre hamnen.
Där står folk i kö, för att få följa med ut mot Vänerns vatten. Men vi stiger av och får oss en märklig syn. Där ligger Karlstads vackraste båt – Stockholm af Linköping – utstött, övergiven och mobbad. Inte en resa på hela sommaren.
För min inre syn ser jag en fullsatt vacker mahognybåt starta från Linköpings hamn. Guiden hälsar oss välkomna ombord och berättar om Kinda kanal. Stockholm af Linköping glider sakta utmed Stångåns stränder. Vi passerar under broarna och Drömmarnas båge ser de nybyggda höghusen.
Till vänster ligger den gamla hamnkajen som en gång var Sveriges största insjöhamn. Vi når Nykvarnslussen med den lummiga parken och de intressanta slusstrapporna för Roxenfisk och glider vidare förbi den gamla Stångåns trånga meanderbågar och når Roxens glittrande vatten.
Vårt mål är Bergs slussar. Till höger kan vi se bostadsområdet Ekängen, den vindsäkra Tvärskogsudde där surfarna håller till och får information om anstalten Roxtuna där den Nobelprisade poeten Tomas Tranströmer arbetade och skrev en del av sina verk.
Till vänster har vi det nya bostadsområdet Sättuna, som ligger i närheten av Svartåns delta, vilket är ett av Östergötland finaste fågelparadis. När vi närmar oss vårt mål får vi en vacker vy av Östgötaslätten och Vreta klosters kyrka på höjden ovan.
Så anlöper vi hamnen vid Göta kanals längsta slusstrappa. Vi stiger av för en promenad i ett av kanalhistoriens vackraste och mest intressanta områden.
Efter några timmar bland segelbåtar, glasskiosker, restauranger, minigolf och bad sitter vi åter i vår bekväma farkost och får en vacker siluett av vår stad där domkyrkans torn syns som ett utropstecken.
Så siktar vi Stångåns mynning och snart är vi tillbaka vid hamnen där vår resa med Stockholm af Linköping slutar.
När jag vaknar ur min dröm ser jag bussbåt 90 glida iväg med glada passagerare ut mot en badvik i Vänern. Vi går till vår bil för färd hem till Östergötland.
I bakhuvet finns bilden av Stockholm af Linköping kvar och jag hoppas att hon ska befara Stångån och Roxen nästa år. Om inte får vi trösta oss med världens äldsta propellerdrivna ångfartyg, Ejdern, som lovat att komma på besök i augusti 2023.