Sverige har på många sätt blivit ett sorgligt land utan några gränser på dumheter som kläcks och dikteras av våra politiker. Även medborgarna i landet verkar må allt sämre och ångesten sätter sina klor i våra barn och ungdomar, är det inte matångest så är det klimatångest.
Många pumpar från tidig ålder sina egna värderingar i sina barn istället för att vänta tills de är lite äldre och då lära dem hur man bäst gör för att hjälpa klimatet och att noga välja den mat man ska äta. Jag tycker så synd om alla dessa barn och ungdomar som är så fyllda av ångest att de inte vågar lita på att det inte är kött i det veganska alternativet när dom äter ute och därför fotograferar maten och fråga i olika grupper på Facebook om de kan äta maten eller ej.
Om dessa föräldrar lät sina barn vara barn istället för att lära dem att kött är mord och att bönderna är mördare, så kanske dessa barn sluppit både ångesten och hatet inom sig och kanske blivit veganer för att de själva vill och inte av ångest. Klimatångesten borde ta lite fritt i sommar då naturen gett igen massor efter förra årets torka, det är ju lite så, naturen ger och tar.
2018 var ett väldigt tufft år med foderbrist och så vidare, men det gav oss även en påminnelse att aldrig ta någonting för givet, exempelvis regnet. Varför skriver dessa klimativrare inte om alla nygamla blommor som poppat upp överallt i år på ängar och vallar?
Självklart ska vi vara rädda om både vårt klimat och vår matproduktion, men att hålla folk stången genom ångest och hot i ett land som ligger långt före andra länder i både djur och miljöfrågor och där styret samtidigt offrar sin egen självförsörjningsgrad till förmån för import är rena dumheter. Får mig att tänka på det gamla ordspråket ”Man saknar inte kon förrän båset är tomt”.