Vi betalar vi mer – men får mindre

Måltiderna för de äldre har genomgått flera försämringar, trots ökade avgifter, säger insändarskribenten. 

Att dra in på sådant som efterrätt, soppa, fisk och servetter sänder fel signaler, säger insändarskribenten.

Att dra in på sådant som efterrätt, soppa, fisk och servetter sänder fel signaler, säger insändarskribenten.

Foto: Johanna Sandgren

Insändare2025-07-24 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag vill rikta uppmärksamheten mot den allt sämre maten och matens kvalité inom äldrevården på trygghets boenden och boenden ute i Linköping. Måltiderna, som för många äldre är dagens höjdpunkt och ett viktigt socialt inslag, har på senare tid genomgått flera försämringar – trots ökade avgifter.

De boende får en lagad måltid om dagen, med en matsedel som består av svensk husmanskost på åtta veckors rotation. Det är i grunden ett bra system. Men under de senaste två åren har innehållet urholkats.

2023 betalade vi 52,68 kronor per måltid. 2024 höjdes priset till 57,14 kronor och 2025 till 58,93 kronor. Enligt kommunen ska höjningarna följa inflationen. Ändå har vi samtidigt fått se efterrätten på söndagar försvinna, soppan på torsdagar minskats till endast två gånger i månaden och antalet fiskrätter dragits ner från två till en gång i veckan.

Samtidigt kan en och samma vecka bestå av kött varje dag, eller köttfärs fyra gånger på åtta dagar. Variationen – som tidigare betonades som viktig – har blivit allt sämre. Till och med små saker som fria servetter har tagits bort. Nu får man en per person. Hur mycket sparar man egentligen på det, jämfört med hur mycket det påverkar den dagliga värdigheten?

Det är svårt att förstå hur försämringarna kan motiveras samtidigt som avgifterna höjs. Vi har förståelse för att priser måste justeras över tid, men då förväntar vi oss också att kvaliteten bibehålls – eller förbättras.

Äldre människor, som arbetat och bidragit till samhället i hela sina liv, förtjänar mer respekt. Att dra in på sådant som efterrätt, soppa, fisk och servetter sänder fel signaler. Det är inte värdigt.
Jag vill se en öppen dialog med ansvariga politiker och tjänstepersoner. Hur prioriteras äldres mat och vardagliga välbefinnande i Linköping? Och hur tänker kommunen kompensera för det som redan dragits in?

Låt maten få vara en glädje, inte ännu ett område där besparingar drabbar dem som har minst möjlighet att protestera. 


"Anonym"

Svar från Linköpings kommun: 

Det är tråkigt att du upplever att måltiderna blivit sämre de senaste två åren. De senaste åren har varit tuffa beroende på att livsmedelskostnaderna har ökat markant. Det är något som både privatpersoner och de offentliga måltidsorganisationerna har märkt av och försökt hantera, så även vi. Vi tycker också att det var tråkigt att vi var tvungna att ta bort efterrätten på helgen. Att servera efterrätt lördag eller söndag varje vecka har vi gjort i många år som en extra service. 

Det har inte varit beställt av Äldrenämnden och inget vi fått ersättning för och i samband med att livsmedelspriserna ökade hade vi tyvärr inte råd längre. Vi har även behövt se över matsedeln. Vi har nu påbörjat arbetet med att se över matsedeln med målet att bland annat öka andelen fiskrätten samt soppa och efterrätt för att få en bättre variation. Angående begränsningar av antalet servetter så hänvisar vi till trygghetsboendet, då det är de som köper in servetter och bemannar trygghetsboendets restaurang. 

Åsa Kullberg, Avdelningschef Kost & Restaurang