En stigande koldioxidavgift som delas ut till alla medborgare leder både till minskade ekonomiska klyftor och minskade utsläpp.
I dagarna har klimatrörelsen mobiliserat en global strejk- och aktionsvecka mot bakgrund av FN-toppmötet om klimatet. Strejken är högst påkallad med tanke på att aktuell forskning talar för att vi i nuvarande takt rör oss mot en 3-gradig uppvärmning vid detta sekels slut.
Uppvärmningen kommer sannolikt leda till övervägande negativa konsekvenser så som skenande havsnivåhöjning samt fortsatt massutrotning av växt- och djurliv. Konsekvenser kommer främst drabba unga personer, samt personer i utvecklingsländer som bidragit minst till uppvärmningen.
I Sverige, precis som i resten av världen, går omställningen hittills alltför långsamt med en årlig minskning av CO2-utsläpp på mindre än en procent under de senaste åren. För att nå de uppsatta klimatmålen behövs en minskning på mellan fem och åtta procent per år.
Ett konkret förslag för hur Sverige kan påskynda omställningen till ett mer hållbart samhälle är förslaget Avgift och Utdelning som i Sverige förs fram av organisationen Klimatsvaret – CCL Sverige. Förslaget innebär en stigande avgift på alla bränslen som höjer halten CO2 i atmosfären och en samtidig kompensation till allmänheten, där statens hela intäkt från denna avgift delas ut, varje månad, till varje vuxen medborgare. Detta innebär att majoriteten av låg- och medelinkomsttagare skulle gynnas ekonomiskt av förslaget.
Förslaget stöds av 27 Nobelprisvinnande ekonomer och en utredning beställd av den amerikanska CCL-organisation visar att förslaget skulle skapa arbetstillfällen samt leda till omfattande minskningar av CO2-utsläpp.
Politiker behöver agera nu och Avgift och Utdelning är ett konkret förslag på vad vi kan göra.
Tomas Lindegaard
leg psykolog och doktorand vid Linköpings universitet