Svar pÄ "Vem behöver en skitdyr plastgran pÄ torget?" (30/10):
En insÀndare i Corren kommenterar hur exkluderande innerstaden Àr för alla oss som inte kan gÄ eller cykla lÄnga strÀckor. Anledningen till att det Àr sÄ, och kommer att bli Ànnu vÀrre, kan man ta del av i kommunens "Trafikplan för Linköpings innerstad". Framtidsvisionen illustreras pÄ sidan 5, dÀr en leende cirka 35-Ärig man poserar med ellÄdcykel som han fraktar ett förskolebarn och en julgran i. Biltrafik Àr definitionsmÀssigt av ondo och utrymmet för den ska minskas (sidan 13).
Det spelar ingen roll att mÄnga av oss bilister redan stÀllt om till att köra pÄ biogas, fossilfri diesel eller el, eftersom gatornas funktion ska stÀllas om till "vistelse". De ska ersÀtta de grönytor som försvinner nÀr innerstaden förtÀtas, liksom det allmÀnna rum som försvinner frÄn vÄra torg nÀr de upplÄts till kommersiella verksamheter som uteserveringar och obskyra "event". Hela Storgatan föreslÄs exempelvis bli en gÄgata, dÀr inga andra trafikslag ska tillÄtas. SÄ kallad "kantstensparkering" pÄ gator döms ut (sidan 33) sÄ Trafikplanen blir spiken i kistan för den smÄskaliga innerstadshandeln nÀr kunderna inte kan ta sig till den och lokalhyrorna höjs.
Flera nĂ€ringsidkare har ju förstĂ„tt detta och tömningen av centrum gĂ„r snabbt. Ăven det Ă€r medveten planering frĂ„n kommunens sida som konstaterar att verksamheter "kan behöva flytta till mer externa lĂ€gen" (sidan 41). Förhoppningen Ă€r att fler bostĂ€der och "upplevelser" av att gĂ„ pĂ„ restaurang/cafĂ© ska ersĂ€tta staden som handelsplats, vilket i sin tur ska minska inflödet av besökare.
Som vanligt Ă€r det vi lite Ă€ldre som trots att vi utgör en stor del av befolkningen och betalar multum i kommunalskatt Ă„sidosĂ€tts i planering som bara ser till ungas förmenta intressen. Det realistiska Ă€r att stĂ€lla in sig pĂ„ att inte besöka innerstaden utan i stĂ€llet vĂ€lja handelsplatser och besöksmĂ„l dĂ€r man fortfarande Ă€r vĂ€lkommen som bilburen. Man kan ju ocksĂ„ önska att Linköping förmĂ„dde lyfta blicken och titta pĂ„ jĂ€mförbara stĂ€der som Ărebro och Jönköping. De tycks ha en helt annan instĂ€llning och dĂ€r Ă€r det fortfarande möjligt att komma med bil, parkera inne i stadskĂ€rnorna, handla, Ă€ta och ta del av sport, kulturutbud och nöjesliv.