När Greta Thunberg talade vid FN:s klimatkonferens i Polen sa hon ”Ni politiker är inte mogna nog att berätta hur det står till, även den bördan lämnar ni över till oss barn.”
I den senaste M/KD-budgeten klubbades det för 9 miljarder för miljön. Övergångsregeringen ville satsa 11. Samtidigt subventionerar staten 30 miljarder på fossila bränslen. Som jämförelse kommer försvaret att få cirka 60 miljarder 2019.
Jag frågar mig: Är inte klimathotet en lika stort hot som hotet från främmande makt?. Sternrapporten (2006) beräknade att kostnaderna för att åtgärda klimatförändringarna i framtiden skulle vara skyhöga i förhållande till att minska växthusgasutsläppen om det görs i tid. Vi är mycket mer inriktade på att ta hand om problem i vårt samhälle än att förebygga.
Martin Lönnebo har reflekterat kring begreppet mognad. Han skriver ”Makt, ansvar och mognad bör vara jämställda Makt och ansvar följs åt. Mognad behövs för att bära ansvaret. Om människans makt ökar 10 gånger så har hon 10 gånger större ansvar och den som har 10 gånger större ansvar borde vara 10 gånger mer mogen sin uppgift”. Vi har haft en utomordentlig utveckling vetenskapligt, som genererat makt och resurser. Lönnebos tes är att vår mognad inte har hängt med i utvecklingen.
Vi behöver satsa på folkbildning och en ”mogenhetsexamen” inte minst för oss politiker, ekonomer och makthavare. Kunskap är en del av mognaden men det räcker inte. Mognad innehåller också en lidelse för rättvisa och sanning. Den handlar om att göra upp med sina egna maktanspråk, att vara mål- och meningsbärare, att vara förutseende och vidsynt, att vara lyssnande, att ha medkänsla och civilkurage, att få förmågan att förundras över skapelsen och livet. Att ha barn leder ofta till mognad när självupptagenheten raseras. Barn är sanningssägare. Vi behöver Greta Thunberg för att förstå och inse hur det står till, för att vända vår blick framåt och ha mod att handla.
Claes Brandén
politiker