Funderat länge på artikeln i Corren om att Svenska kyrkan i Mjölby köper ett konkursdrabbat bageri. De investerar och har blivit företagare. Varför? Med vilka pengar? Ja, våra skattepengar förstås.
Eftersom jag själv har arbetat i Svenska kyrkan för att antal år sen undrar jag vilken inriktning och vända som kyrkan har tagit. För mig och många andra är kyrkans uppgift i samhället att investera i själavård och ha en kristen/social roll.
Ser mig omkring i vår lilla stad Mjölby och ser att det finns många konditorier. Många privatägare som kämpar varje dag för att få det att gå runt. Ni tänker konkurrera mot dem.
Vi har en Gallleria med många lokaler som gapar tomma. Spökföretag som inte syns till äger och ingen vill investera när ägaren inte har anknytning till Mjölby.
Svenska kyrkan serverar sopplunch och fika i sina aktiviteter och det räcker. Jag menar att det inte är kyrkans uppgift att rädda företag som inte klarar av ekonomin. För annars kan ni också gå in och köpa Gallerian? Det ryktas att kyrkan ska köpa en restaurang också?
Som gammal troende är jag ganska tveksam till att mina och andras skattepengar ska användas till sånt. I dagens samhälle som blöder finns stort behov av att kyrkan tar sin roll och använder sin kraft till moraliskt och mänskligt stöd; det fick jag lära mig.
Om Jesus kroppsligt fanns skulle han inte tycka om den synen. Ni förlorar fler och fler medlemmar, eller ska vi kalla dem för kunder nu i företagskyrkan?
MW