Det Àr tydligt att nÄgot gÄtt riktigt fel i Tekniska verkens berÀkningar och agerande i Är. Man skyller pÄ höga vattenflöden och vattendomar, men Àr det hela sanningen?
Saknas förmÄgan att tÀnka proaktivt och göra riskanalyser?
Redan december 2023 nÄdde Roxen den högsta nivÄn pÄ ungefÀr 10 Är (33,79 meter över havet). Man tappade dÄ cirka 128 m3/s frÄn Roxen.
2018 var vattennivÄn i Roxen 33,67, men man tappade dÄ 161 m3/s.
2017: 33,68 meter och man tappade 142,5 m3/s.
2013: 33,8 meter och man tappade 166 m3/s.
2012: 33,7 meter och man tappade 137 m3/s.
2011: 33,8 meter och man tappade 160 m3/s.
2010: 34 meter och man tappade 177 m3/s.
2007: 34 meter och man tappade 195 m3/s!
Listan kan göras vÀldigt lÄng med tillfÀllen nÀr man tappat Roxen pÄ betydligt mer vattenmÀngder vid samma nivÄer som vi hade i december 2023.
Har Tekniska verken helt missat att ta med snöfallet och kommande smÀltvatten i prognoserna? Varför har man inte agerat tidigare? Det verkar finnas utrymme för att ta beslut tillsammans med lÀnsstyrelsen om att tappa Roxen pÄ betydligt större flöden om man tittar pÄ historik?
Tekniska verken tappar nu Roxen i panik med 228 m3/s, vilket mÄste vara nÄgon form av rekord. VattennivÄn Àr den högsta sedan 1951.
Det Àr rimligen inte snöfallet som skapat översvÀmningarna utan ett lÄngsamt agerade frÄn Tekniska verkens sida.
MÄnga markÀgare och husÀgare blir nu kraftigt pÄverkade för att Tekniska verken inte agerat i tid. Tekniska verken mÄste vÀl se att det Àr orimligt att lÄta en sjö svÀmma över och sedan bara luta sig tillbaka och skylla pÄ vattendomar?
"Hus under vattnet"
Svar frÄn Tekniska verken:
TyvÀrr ger de vattendomar som gÀller för bland annat Roxen ingen möjlighet till lÀngre framförhÄllning vad gÀller exempelvis kommande snöfall och snösmÀltning.
Vattendomen för Roxen baseras pÄ den naturliga vattennivÄn, och just nu reglerar vi hela tiden nivÄn sÄ att den ligger pÄ den absolut lÀgsta tillÄtna.
Vattendomar Àr komplexa, vilket gör det svÄrt att dra slutsatser utifrÄn enstaka tillfÀllen. Planeringen för vattenregleringen Àr beroende av SMHI:s aktuella vÀder- och tillrinningsprognoser som ibland kan Àndras frÄn dag till dag. Det Àr Àven SMHI som kontrollerar att vi sköter regleringen pÄ rÀtt sÀtt, och vi redovisar till dem varje vecka.
Hur mycket vatten som slĂ€pps ut pĂ„verkas bland annat av tillflödet och den naturliga vattennivĂ„n, vilket gör jĂ€mförelser mellan Ă„r eller till och med mĂ„nader svĂ„ra. Ăven i december strĂ€vade vi efter att hĂ„lla Roxens nivĂ„ sĂ„ lĂ„g som var tillĂ„tet, men detta har minimal inverkan pĂ„ vad som sedan sker i februari.
De vattendomar som styr vÄr verksamhet tar hÀnsyn till hela vattendraget eftersom systemen Àr ihopkopplade, och förÀndringar i ett omrÄde fÄr konsekvenser för andra delar. DÀrför Àr det viktigt att domarna följs. Eventuella avsteg kan endast godkÀnnas av tillsynsmyndigheterna. Vattendomarna fungerar ocksÄ som vÀgledning för andra ÄtgÀrder nÀra vattenstrÄken, sÄsom byggnationer eller invallningsbehov.
För den som vill veta mer om vattendomar och arbetet med de höga vattennivÄerna vill jag Àven gÀrna uppmÀrksamma pÄ denna artikel som nyligen publicerades i Corren:
Mile Elez, teknisk direktör, Tekniska verken