Insändare: Ifrågasätter inte närodlade livsmedel

Svar på "Därför vill vi ha mer ekologisk mat” 7/6. 

Jag tycker att det är bra med närproducerade livsmedel. I min insändare 29/5 skrev jag: ”Jag instämmer i att maten ska vara närproducerad, men jag håller inte med om att den ska vara ekologisk”. 

Rebecka Hovenberg skriver: ”Den främsta anledningen till att välja ekologiskt är för att gynna den biologiska mångfalden” och att det ”finns 30 procent fler arter på ekologiska gårdar”. Innebär inte det att det finns 30 procent mer ogräs i ekologiska odlingar än i konventionella? Allt utom det man vill odla får betraktas som ogräs, anser jag. Vidtas inte tidiga åtgärder mot ogräs så kan, enligt Lantbruksnytt, skörden äventyras. 

Eftersom ekologisk odling vanligen ger lägre avkastning än konventionell per hektar, så behöver man odla på mark där man i dag har stor biologisk mångfald för att kunna producera samma livsmedelsmängd som vid konventionell odling, som enligt Lantmännen i dag svarar för 90 procent av marknaden i Sverige. Det innebär att 10 procent är ekologiskt odlat. Den ekologiska odlingen utgör 20 procent av åkerarealen (Jordbruksverket).

Biologisk mångfald kan fås genom att till exempel så fröer på mark som man inte odlar på, till exempel på vägrenar. Värdefulla och skyddsvärda växter kan frodas längs våra vägkanter och ha betydelse som både livsmiljö och spridningslänk för olika arter i området. (SWECO). Betade naturbetesmarker har den rikaste floran och faunan. Mer än 1000 st (över en fjärdedel) av de rödlistade arterna är beroende av betade och trädbärande marker för sin överlevnad (Corren 17/7). LRF uppmuntrar bönder att anlägga våtmarker i anslutning till intensiva odlingsområden. Sedan mitten av 1990 har 15 000 hektar våtmarker anlagts. Det motsvarar 300 miljarder fler insekter per år (Corren 16/7).

Lantmännen har odlingsprogrammet ”Klimat och Natur” för konventionell odling. Det ger en minskad klimatpåverkan med upp till 30 procent jämfört med genomsnittet för spannmål odlad i Sverige. För att öka den biologiska mångfalden lägger man in osådda så kallade ”lärkrutor” och planterar blommande zoner för pollinerare.

Jag anser att biologisk mångfald kan fås utan ekologisk odling, som dessutom enligt en rapport från ICROFS, inte ger mindre negativ klimatpåverkan än den konventionella odlingen per kilogram producerat livsmedel. De pengar som staten sponsrar ekologisk odling med skulle göra större klimatnytta om de till exempel användes för att återskapa eller anlägga nya våtmarker.