Inget motsatsförhållande mellan kärnkraft och vindkraft

Den förtida avvecklingen av fyra kärnkraftsreaktorer i södra Sverige har medfört att kapaciteten minskat betydligt när det gäller överföring av el från norra till södra delen av landet, menar insändarskribenten.

Nya kärnkraftreaktorer i söder kommer att öka möjligheterna att överföra energi från till exempel vindkraftverk i norr, menar insändarskribenten.

Nya kärnkraftreaktorer i söder kommer att öka möjligheterna att överföra energi från till exempel vindkraftverk i norr, menar insändarskribenten.

Foto: Christine Olsson/TT

Insändare2023-12-27 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns inget motsatsförhållande mellan de två kraftslagen utan de kompletterar varandra väl.

Vindkraftens akilleshäl är den instabilitet den förorsakar om dess andel av totala energiproduktionen blir för stor. För att elsystemet skall fungera behöver frekvensen ligga stabilt på 50 hertz. Sjunker frekvensen behöver mer produktion kopplas in, alternativt elen att stängs av i vissa delar av Sverige. Kärnkraften har en stor svängningsmassa som stabiliserar elsystemet när solen inte skiner och vinden inte blåser. Vattenkraften är också planerbar, men förmår inte att stabilisera elsystemet utan en mycket kraftig utbyggnad och då helst i södra Sverige. 

Tyvärr väljer olika debattörer att bortse från detta förhållande. I stället hänvisar man till statliga utredningar som inte lämnar konkreta svar i denna avgörande fråga. Ofta hittar man bara allmänt hållna fraser om behov av utökad uppkoppling mellan länder och energilagring. Vattenkraftens betydelse nämns bara i förbigående.

Den förtida avvecklingen av fyra kärnkraftsreaktorer i södra Sverige har medfört att kapaciteten minskat betydligt när det gäller överföring av el från norra till södra delen av landet. Nya reaktorer i söder kommer att öka möjligheterna att överföra energi från till exempel vindkraftverk i norr.

Debattörer väljer också ofta att bortse från den tekniska utvecklingen som till exempel fjärde generationens kärnkraft och nya Tokmak-reaktorer. Den förstnämnda kan använda uttjänt kärnbränsle som energikälla vilket gör att brytning av ny uran bortfaller. I dag används bara några procent av energiinnehållet vilket i mitt tycke är ett stort slöseri. I stället för att lagra uttjänt bränsle med en halveringstid på kanske 50 000 år kan det användas i nya reaktorer. I Tokmak-reaktorer bortfaller frågan om uttjänt kärnbränsle helt. Här omvandlas väte till helium under avgivande av en mycket stor mängd energi. Processen är densamma som i solen.

Jag har stora betänkligheter när det gäller artificiell intelligens och konsekvenserna på sikt för mänskligheten. I det kortare perspektivet kommer dock AI att vara till god hjälp att snabba upp olika processer och utveckla nya tekniska lösningar för effektiv energiproduktion.