Det handlar om miljön och utsläpp men lika mycket om det vi väljer att påverka i positiv riktning. Det skrämmer mig när vissa politiker pratar om att satsa på atomkraft.
Att yngre politiker tydligen saknar kunskaper har det visat sig i andra frågor. Men även äldre politiker har tydligen glömt. De bör ju veta att vi fortfarande inte löst frågan om säker lagring för utbränt kärnkraftsbränsle. En del bränsle förvaras nu tillfälligt i vattenbassänger, en del i bergrum om jag är rätt underrättad. Men fortfarande finns ingen lösning på slutgiltigt förvar. Vad är det vi ger kommande generationer? De stora riskerna med strålningen.
Tage Danielsson höll sin monolog om det osannolika att det i Harrisburg skulle hända. Men det hände!
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen drabbade även oss.
En inringare till halv tio i P1 som arbetat i Forsmark berättade att det var nära ögat när strömmen till kylning av uranstavar etcetera inte fungerade. Till sist lyckades man få igång avkylningen. Annars hade vi kanske fått en olycka här. Det höll man tyst om.
En del talar sig varma för att man kan snabbygga nya kärnkraftverk på tre år. Men fortfarande talas det inte om säker lagring av utbränt bränsle.
Att bryta uran som en del gruvbolag vill få tillstånd att göra är inte heller riskfritt. Vad händer med lakvattnet från gruvbrytningen om det rinner ut i drickvattentäkter? Vi har ju röstat nej till kärnkraft! Vakna!
Satsa på utbyggnad av solceller, vattenkraft, vindkraft, forskning på bättre batterier till eldrivna fordon med mera. Inte på kärnkraft!
Gun Traneus