Ökad tillväxt och sysselsättning är övergripande mål för politiker i nästan alla länder. Bara Nya Zeeland och Buthan har kompletterat målet med ett lyckoindex. När tillväxtmålet krockar med miljömål döper man om tillväxten till grön eller hållbar tillväxt. På så sätt kan den övergripande ideologin, marknadsliberalismen, fortsätta att råda. Men jorden inte går att pumpa upp i takt med BNP-ökningen.
Globaliseringen med ökad världshandel hyllas, trots att godstransporter över jorden kräver allt mer bränsle. Sjöfarten till och från Sverige ökar ständigt. Den bidrar med 24 procent av vår trafiks växthusgasutsläpp och lastbilarna med 14 procen enligt Naturvårdsverket. Globaliseringen medför även ökat personresande. Svenskars utrikesflygande ger större utsläpp än vår sjöfart.
Vi kan yvas över minskade utsläpp av klimatgaser i Sverige. Men minskningen beror på att mat och andra varor produceras i allt högre grad i andra länder och importeras till Sverige. Inräknat vår importerade konsumtion minskar inte våra klimatutsläpp.
I stället för så kallad hållbar tillväxt kräver omsorgen om jorden och våra framtida livsförutsättningar en omställning. Enbart om BNP-ökningen utgörs av tjänster i stället för varor kan BNP tillåtas öka. För att
stimulera en sådan övergång behövs ekonomiska styrmedel som sänker kostnaden för arbete och höjer kostnaden för varor inklusive råvaror, i synnerhet energi. Hitintills har utvecklingen varit den
motsatta med köp (men inte slit) och släng som resultat, se särskilt klädbranschen. Man bör därför sänka arbetsgivaravgiften och höja momsen för varor.
I forskningsprojektet ”Framtider bortom BNP-tillväxt” från KTH 2018, beskriver man nödvändigheten att planera för en omställning inte bara till namnet utan i verkligheten. Detta kräver att vår varukonsumtion måste minska. Exempelvis räcker det inte att ersätta våra 4,7 miljoner bilar med elbilar. Det totala antalet måste minska. Vägbyggen måste upphöra, eftersom nya vägar stimulerar till mer bilåkande.
Det krävs utökad kapacitet för våra järnvägar i kombination med förenklade biljett- och bokningssystem i stället för diskuterade kringfartsleder runt Stockholm och nya flygplatser. Som ofta påpekas måste köttkonsumtionen och flygandet minska. Detta är nu alltså fastslaget av forskningen.
Överkonsumtionens dag inföll för världens del i år den 1 augusti, för Sveriges del inträffar den redan 3 april. Det datumet har vi således utnyttjat jordens avkastning av mat, råvaror och energi för i år.
Detta noterades med små notiser i våra medier, varefter allting fortsätter som vanligt.
Det är konfliktladdat men nödvändigt att ändra i våra ekonomiska styrsystem kan vi läsa i ”Framtider bortom BNP-tillväxt”, som kan laddas ner. För att tillräckligt många politiker ska våga ändra i våra
ekonomiska styrsystem, måste vi som medborgare först förändra vår livsstil, till exempel genom att följa förslagen i KTH-rapporten.
Ulf Flodin
Eva Gustavsson
Jordens Vänner