Kontanter – vapen mot digital sårbarhet

Hur ska vi hantera vår digitala sårbarhet? Är det dags att skrota tanken på det kontantlösa samhället?

Insändare2022-05-27 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Företag och myndigheter har under de senaste åren utsatts för kostsamma cyberattacker. En tillräckligt stor cyberattack kan slå ut möjligheten att få vatten i våra kranar, värme i våra bostäder och göra betalkorten obrukbara i matbutiken.

Därför är vi beroende av en fungerande digital säkerhet. Har vi byggt in rätt cybersäkerhet och motståndskraft i våra viktigaste samhällstjänster?  Vad händer i samhället om betalsystemet drabbas av en omfattande teknisk störning eller sabotage?

Klarar Sverige en vecka utan kortbetalning och banktransaktioner? Frågorna utreds i ett forskningsprojekt, som är ett samarbete mellan Högskolan i Skövde, Mittuniversitetet, Linköpings universitet och Combitech. Projektet är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Vad gör bankerna åt situationen? Från och med 2021 gäller en lag, som kräver att bankerna tillhandahåller kontanter i sina uttagsautomater. Det finns inget krav på att banker ska ha kontor där man kan ut kontanter över disk. 

Det betyder att när en cyberattack gjort kontokorten obrukbara går det inte att ta ut kontanter i uttagsautomaterna. Flera stora banker redovisar miljardvinster. Pengar som bankerna tjänat inte minst på sina kunders lån och besparingar. Visst är det dags att storbankerna kostar på sig att återinföra kontanthanteringen? Ett vapen mot den digitala sårbarheten.

Cybersäkerhetsexpert Fredrik Blix jämför den trojanska hästen med vår sårbara cybersäkerhet. Den inrullade trähästen i Troja var fylld med soldater som i natten hoppade ut, dödade vakterna och släppte in det stora angreppet genom ringmuren.