Klosterkyrkan i Vadstena är en kyrka som både med tanke på tillkomsttid och funktion och inte minst med tanke på sin arkitekt, en av medeltidens mest berömda kvinnor, ännu har stor betydelse internationellt. Den kyrkans ledning kunde säkert söka bidrag från olika håll till exempel EU eller via andra kanaler, men detta kräver lite mer möda än ett klubbslag.
Jag besökte Stockholm för några år sedan och ställde mina steg mot Storkyrkan. Inträdesavgiften var inte så stor den gången men jag avstod och besökte istället Hedvig Eleonora kyrka för en stund av stillhet.
Jag tror att flera kommer att reagera på samma sätt när det gäller Klosterkyrkan.
Jag hörde i helgen en del av ett samtal mellan en herre och en pensionerad präst angående klosterkyrkans inträdesavgift.
Mannen sa:” Jag är nästan säker på att de flesta kyrkobesök sker när ingen gudstjänst äger rum, därför att inom varje människa finns något andligt, ett sökande efter något utanför sig själv som kan upplevas i det tysta, stilla rummet.”
Vår förrförre biskop Martin Lönnebo var medveten om detta när han introducerade bön- och minnesljusstakarna i våra kyrkor och även den frälsarkrans i armbandsmodell med pärlor i olika färger som påminner oss om livets olika dimensioner och ger andlig vägledning. Ett band som bärs även av icke kyrkfolk.
Att kräva inträdesavgift verkar oövertänkt. Men vad kan vi vänta oss i en kyrka där varje pastoratschef gör som hen vill utan något övergripande chefskap. Inget företag kunde fungera på detta sätt!
I Norrköping verkar 45,8 miljoner försvinna rak ut i tomma intet. Tänk om beslutsfattarna i förväg kollat den kunskap som fanns om detta projekt.
I vårt eget pastorat beslutades på fullmäktiges majsammanträde att ytterligare 300 000 kronor skulle föras över till holdingbolaget förutom lånelöfte på 150 000 kronor och därutöver tidigare 1,6 miljoner investeringar på ett gediget konkursstämpelbageri.
Ingen bestämmer, inte ens kyrkomötet, när det gäller våra nutida kyrkoherdar.
År 1987, tror jag, beslutades att kyrkan inte fick handha begravningsverksamhet. Beslutet har inte upphävts, men vad sker runt omkring oss?
Svenska kyrkan består i dag av olika pastoratschefer som gör vad som passar dem både när det gäller våra pengar och även anser sig kunna bortse från beslut.
Hur länge kan detta fortgå innan kyrkan går under?
Göta Johansson