Med hänvisning till bestämmelserna om strandskydd mister här den enskilde halva sin tomt och hälften av värdet enligt mäklarbedömning. Länsstyrelsens beslut synes brutalt och dogmatiskt och stötande för den allmänna rättskänslan.
Det är inget ovanligt att man får riva och bygga nytt även i känsliga lägen, om det görs enligt regelboken. Så sker här Länsstyrelsen har godkänt det. Men här passar tydligen Länsstyret på och ställer hårda villkor –tomten ska halveras. Varför och just nu? Tomten kan väl anses vara hävdad när man innehaft den i tjugoett år. Kunde inte kollisionen mellan det allmännas och den enskildes intresse –båda viktiga - ha gjorts mindre våldsam? Har Länsstyrelsen till exempel prövat möjligheten att aktualisera strandskyddsbestämmelserna först i samband med framtida ägarskifte?