I Corren den 6 augusti kunde man läsa en artikel med rubriken "Jord- och skogsbruk viktiga för utsläppsmål". I artikeln anger Otto Bruun, bioekonomisakkunning på Naturskyddsföreningen, att köttproduktion är ett relativt ineffektivt sätt att använda marker, och att det medför ganska stora klimatutsläpp. Han anger vidare, att minska på köttkonsumtionen och därmed köttproduktionen skulle befria ganska stora markarealer för återskogning eller återställande av våtmarker.
Otto Bruun glömmer tydligen vilken betydelse dessa marker, ängsmarker etcetera i nuläget har för den biologiska mångfalden. Forskning har ju också visat att marker som betas av djur får ett näringsrikare gräs, lämpat för betesmark. Det upplevs som beklämmande att dessa marker som gångna tiders brukare strävat hårt för att bevara från igenbuskning nu skulle återskapas till skogsmark med följd att det trivsamma öppna landskapet med betande djur skulle försvinna och ersättas med mörka skogar. Stora delar av dessa marker består dessutom av nedlagda åkertegar som våra förfäder med stor möda och hårt slit odlat upp.
Miljöpåverkan av importerad mat talas det däremot lite om. Mitt förslag är att minska radikalt på den importerade maten och satsa mer på närodlat. Den stora miljöpåverkan som transporten av importerad mat på våra vägar och i luften innebär skulle då minska. Samtidigt som den miljöpåverkan vid produceringen av maten i utlandet som sker skulle minska.
Närodlat måste i klimathänseende vara att föredra och är dessutom mindre sårbart vid eventuella krissituationer. Låt vårt fina öppna landskap med betande djur få förbli öppet.
Sigvard Henriksson