Svar på "Vi behöver få tillbaka en beroendeklinik" (15/2):
För att fortsätta diskussionen om en återuppstående beroendeklinik, så kan jag bara konstatera att det fanns en mycket välfungerande sådan där patienterna behandlades väl på en abstinensavdelning och där det fanns en tillnyktring värd namnet. Om vi tittar på patienter som vårdas inneliggande för alkoholabstinens så lyser dessa med sin frånvaro i dag. Nedprioriteringen är tydlig. Ser vi på antalet platser på tillnyktringen, som var fem stycken, ibland mer vid vissa toppar, är de i dag fyra om inte tjänstgörande läkare får för sig att ta platser på TNE för nyktra patienter. Detta gör att TNE ibland endast erbjuder två platser. När städer som Jönköping, Örebro, Karlstad och Uppsala sedan några år tillbaka öppnat upp tillnyktringsenheter så väljer Linköping att dra ner.
Ytterligare ett exempel på psykklinikens njugga inställning till tillnyktring är på det sätt som man ville placera tillnyktringen i de nya lokaler som vi i dag har. I stället för att vänta på att hela huset skall vara klart, med en ordnad inflytt, erbjöds tillnyktringen platser som var oöverskådliga och osäkra för både patienter och personal. Det hade kunnat bli så mycket bättre om man väntat tills allt stod klart. Nu behövdes det en IVO-anmälan för att kliniken ändå skulle kunna sköta tillnyktringarna säkrare. Om ändå kliniken vill vinna några platser för patienter utan tillnyktringsbehov så finns det redan i dag en lösning, trots att lokalerna inte är färdigbyggda.
Låt tillnyktringen flytta in till de lokaler som står och väntar färdiga att använda. I dag är det ett temporärt gym. Då har kliniken rejäla lokaler utökade för tillnyktring och två nya platser för övriga patienter. Då kanske kliniken slipper att söka efter platser på andra sjukhus i Sverige.