Partiledardebatten i SVT (4 maj) diskuterade mindre belopp men undvek elefanten i rummet: att ny kärnkraft enligt regeringens proposition och lagförslag riskerar att bli den sämsta affären i Sveriges moderna historia.
Baserat på propositionen finns mediauppgifter om statligt stöd för investeringen om cirka 600 miljarder för 4 kärnkraftverk, samt att för driften garanteras ett elpris om 80 öre per kWh under 40 år att täckas av en extra skatt. En noggrann beräkning av experter för löpande subvention inklusive inflationsskydd ger en kostnad upp till 6 000 miljarder kronor under 40 år. Ett gigantiskt slöseri med skattebetalarnas pengar! Jämför det nuvarande elpriset cirka 50 öre per kWh i södra Sverige under 2024, samt elpris 20–50 öre per kWh för ny vind- och solkraft.
Vad som dock inte framkommit i media och är ytterst anmärkningsvärt är att det i lagförslaget inte finns någon övre gräns för det statliga investeringsstödet respektive elprisstödet. Dessutom ska något öppet anbudsförfarande inte användas, och beslutet kan inte överklagas vilket riskerar att leda till korruption i beslutsprocessen.
Den verkliga kostnaden är ännu högre. Enligt den franska riksrevisionens rapport kostar (2023 års priser) reaktorn Flamanville i Frankrike 260 miljarder kronor och Hinkley Points 2 reaktorer i England, 412–597 miljarder kronor. Med några års inflation blir priset per reaktor minst 300 miljarder kronor, totalt 1 200 miljarder kronor, 10 gånger mer än Nuon-skandalen och Northvolt tillsammans. Båda har inflationsskyddade elprisstöd, 165 öre/kWh för Hinkley Point. Byggtiden från beslut var cirka 20 år. Jämför med regeringens proposition som överoptimistiskt anger en byggtid om 7 år.
Sverige har ett ganska väl fungerande elsystem. Vi exporterade 33 TWh 2024 (troligen mest i EU), producerade 169 TWh, och använde 136 TWh. Ökande vindkraft har tillkommit senare år. Elpriserna har varit låga under 2024, de steg temporärt i början av 2025 men sjönk sedan snabbt tillbaka. Elstatistik från SCB visar att detta är bättre än i början av 2000-talet då vi importerade dubbelt så mycket el trots fler kärnreaktorer i drift.
Det är självklart att Sverige måste ha ett stabilt elsystem. Staten bör kräva att producenterna har viss reservkraft. Inget kraftslag kan ensamt garantera ett stabilt elsystem. Vindkraften varierar, kärnkraftverk stannar ibland (den hade bara 64 procent av installerad effekt vintern 2022/2023). Dessa kan balanseras av vattenkraft, kraftvärme, pumpkraftverk, vätgas och biogasdrivna gasturbiner, flexibilitet hos konsumenter, etcetera.
Staten måste återta sitt ansvar för elsystemet, elnätet, prissättningen och leveranssäkerheten. Med sitt lagförslag riskerar regeringen Sveriges ekonomi för generationer framåt och motverkar elektrifiering och den gröna omställningen med för dyr kärnkraftsel levererad om 15–20 år, medan förnybar el kan byggas snabbt. En ansvarsfull strategi är att behålla nuvarande kärnkraft samt bygga mer vindkraft, solkraft, balans- och reservkraft för låga elpriser och en klimatsmart framtid!