I en artikel i Corren säger den nya landsbygdsministern att hon inte utesluter någon form av ekonomiskt incitament för att fler ska välja ekologiskt. ”Det är viktigt att man politiskt vågar jobba för en ökad efterfrågan”, menar hon.
Hon säger alltså att det kan finnas behov av subventioner i någon form för att öka efterfrågan på ekologiska produkter. Flera undersökningar har visat att de oekologiskt producerade livsmedlen är minst lika bra som de ekologiska. De oekologiskt odlade livsmedlen ger mindre miljöpåverkan och är billigare än de ekologiskt odlade. Ändå kan landsbygdsministern tänka sig att subventionera ekologiskt odlade produkter, för att flera ska köpa dem.
Den föregående rödgröna regeringen beslutade att ge bidrag till ekologisk odling med 50 miljoner kronor 2019 och 100 miljoner kronor 2020 samt att 30 procent av den inhemska produktionen ska vara ekologisk år 2030 och 60 procent av all mat, som då serveras på skolor, sjukhus och äldreboenden ska utgöras av ekologiska livsmedel.
En professor vid SLU menar att ekologisk mat kostar cirka 5 kronor mer än oekologisk mat per portion. Han menar att om alla elever i förskola, grundskola och gymnasium äter ekologisk mat varje dag under ett år, så blir det en merkostnad på cirka 1,7 miljarder kronor jämfört med om eleverna äter oekologisk mat.
Kommuner, som ökat sina kostnader genom köp av ekologiska produkter, bör återgå till oekologiskt odlade produkter, för att få mer pengar till kommunens kärnverksamheter. Det är oansvarigt att satsa hundratals miljoner kronor av skattepengar på ekologisk odling, som ger större miljöpåverkan än den oekologiska odlingen. Vidare blir det en fördyring av matkostnaden i miljardklassen i skolan, om målen för 2030 ska uppfyllas.
Miljöintresserad