Bor man i Stockholm behöver man ingen bil. Kollektivtrafiken är väl utbyggd där, men däremot begränsad på den svenska landsbygden. Därför måste landsbygdsbefolkningen ges kompensation för de höga bensin- och dieselkostnaderna. Staten får cirka 10 kronor i skatt för varje liter som tankas. Resten av priset är produktionskostnader.
Dessutom höjer den årliga indexregleringen av bensin- och dieselskatten priset på bränslet automatiskt varje år. Den svenska landsbygden är vår “mjölkkossa” vad gäller livsmedelsförsörjning. Hela Sverige är beroende av en levande landsbygd.
Ju mer kronan faller i värde, desto dyrare bensin och diesel, samtidigt som ännu fler skattekronor trillar ner i statskassan. Landsbygdsborna får däremot en allt dyrare bränslekostnad, som de måste betala med sina redan skattade pengar.
Även de som bor på landsbygden måste på sikt ställa om till klimatvänligare bränslen i sina fordon. De skulle gynnas av bidrag till inköp av hybridbilar. Varför inte satsa på dem som bildar en bilpool. Låt de som ingår i poolen lägga samman sina bidrag till inköp av en miljöklassad bil. Till raden av nya politiska riktlinjer krävs att även Skatteverket får direktiv som ändrar förutsättningarna för reseavdraget.
Då först kan föräldrar som skjutsar sina barn, till exempelvis Kulturskolans musik-, teater- och dansverksamhet eller idrottsföreningarnas aktiviteter, få göra avdrag för alla sina resor. Frågan är vem som lyssnar på dem som behöver tanka billigare för sin överlevnad, i en glesbygd som saknar utbyggd kollektivtrafik?
Claes Thulin