Nu har det hänt igen! Efter snart 10 års tid med det ena lagvidriga förslaget efter det andra har Försvarsmaktens återigen fått sin vilja igenom att använda Vättern, i allt högre grad, som skjutfält även under 2000-talet. Detta trots att det egentligen inte är möjligt med den miljölagstiftning som tillkom åren kring millennieskiftet och som stärkte Vättern, miljön och vattnet på flera sätt (såväl den nya miljöbalken, som Natura 2000 och Vattendirektivet).
Nu har Mark- och miljödomstolen efter påtryckningar från försvaret fattat det katastrofala beslutet att tillstyrka deras önskemål att årligen få utöka sina skjutningar med mer tid, från 20 till 50 dagar och med mer skott, från 1 000 till 69 000 i en period av 10 år. Hur är det möjligt att år 2019 få tillstånd till så storskaliga både nationella och internationella krigsövningar med vår lagstiftning i en unik sjö som är dricksvattentäkt för nästan en halv miljon människor och som förmodligen i framtiden måste försörja ännu fler?
Borde inte sjöars riksintresse väga tyngre eller åtminstone lika tungt som försvarets riksintresse i en tid när den globala vattenkrisen närmar sig allt mer och rent dricksvatten även hos oss kommer kunna bli en bristvara? Tyvärr är det inte så idag men som med all annan lagstiftning borde även detta med lite vilja inte vara så svårt att ändra på. För frågan är vad som är viktigast i en framtida värld där kanske klimatförändringarna satt allt ur spel.
Nu ligger frågan om försvarets utökade skjutningar på regeringens bord. Jag hoppas de tar sitt förnuft till fånga och upphäver beslutet
Kerstin Sagström
medlem i nätverket Vättern-Vänstern