Agera för ett delaktigt samhÀlle för alla

En vÀl fungerande ledsagning skulle fÄ flera positiva effekter, bÄde för den enskilde och samhÀllet, skriver insÀndarskribenten.

Ledsagning Àr ofta avgörande för att personer med grav synnedsÀttning eller blindhet ska kunna leva aktiva och sjÀlvstÀndiga liv, skriver insÀndarskribenten.

Ledsagning Àr ofta avgörande för att personer med grav synnedsÀttning eller blindhet ska kunna leva aktiva och sjÀlvstÀndiga liv, skriver insÀndarskribenten.

Foto: Peter Holgersson

InsÀndare2024-07-15 05:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Ledsagning Àr ofta avgörande för att personer med grav synnedsÀttning eller blindhet ska kunna leva aktiva och sjÀlvstÀndiga liv. Det handlar om saker som för fullt seende Àr sjÀlvklara, som att ta en promenad, gÄ till apoteket eller affÀren för att handla, ta med barnen till lekparken eller delta i en fritidsaktivitet. Vi talar om grundlÀggande delaktighet, att kunna röra sig i samhÀllet och fÄ vardagen att fungera.

En vĂ€l fungerande ledsagning skulle fĂ„ flera positiva effekter, bĂ„de för den enskilde och samhĂ€llet. Det handlar om att förebygga problem och ta vara pĂ„ mĂ€nskliga resurser och frĂ€mja delaktighet. Personer med synnedsĂ€ttning bĂ„de kan och vill bidra i samhĂ€llet. 

MĂ„let för den svenska funktionshinderpolitiken Ă€r ”full delaktighet för personer med funktionsnedsĂ€ttning”, men det Ă€r vi lĂ„ngt ifrĂ„n idag. Om politiken ska bli trovĂ€rdigt fĂ„r ”Full delaktighet” inte bli en tom floskel. Det behöver bli nĂ„got som faktiskt hĂ€nder i mĂ€nniskors vardag. 

Ofta fastnar diskussionerna kring budgeten för nĂ€sta Ă„r. Det Ă€r begripligt om vi bara tĂ€nker ett Ă„r i taget, men det dödar en viktigare diskussion om hĂ„llbarheten pĂ„ lĂ€ngre sikt. Det finns andra kostnader – de som uppstĂ„r nĂ€r mĂ€nniskor inte fĂ„r möjlighet att bidra, nĂ€r mĂ€nniskor utestĂ€ngs socialt och hĂ€nvisas till att bli passiva mottagare av nödbistĂ„nd och vĂ„rd. Att sĂ€tta en prislapp pĂ„ detta i det enskilda fallet nĂ€r ledsagningsbeslut fattas gĂ„r sĂ„ klart inte. Men vi kan ge exempel pĂ„ vilka kostnader det kan handla om för samhĂ€llet. För lite fysisk aktivitet kan exempelvis leda till fallolyckor, som Ă€r tre gĂ„nger vanligare bland Ă€ldre med synnedsĂ€ttning Ă€n för Ă€ldre i gemen. Fallskador kostar samhĂ€llet ungefĂ€r 14 miljarder kronor varje Ă„r. 

Medlemsundersökningar frĂ„n Synskadades Riksförbund visar ocksĂ„ att personer med synnedsĂ€ttning Ă€r mer drabbade av fysisk och psykisk ohĂ€lsa Ă€n befolkningen i stort. Det handlar till exempel om vĂ€rk av olika slag, sömnproblem, oro och nedstĂ€mdhet. Upplevelsen av isolering och ensamhet Ă€r dubbelt sĂ„ vanlig bland personer med synnedsĂ€ttning jĂ€mfört med befolkningen i stort. 

Riskerna med för lite fysisk aktivitet och social isolering Ă€r vĂ€lkĂ€nda. Det leder till högre stressnivĂ„er och försĂ€mrade kognitiva funktioner. MĂ€nniskor mĂ„r dĂ„ligt av att ofrivilligt sitta fast i hemmet. 

Nuvarande brister i stödet leder till att synskadade fĂ„r sĂ€mre livsvillkor och drabbas av olika hĂ€lsoproblem. I förlĂ€ngningen innebĂ€r det ökade kostnader inom sjukvĂ„rden och den kommunala omsorgen. Ett vĂ€l fungerande stöd skulle fĂ„ motsatt effekt och frĂ€mja bĂ„de delaktighet och hĂ€lsa. 

NĂ„gra exempel pĂ„ konsekvenser: 

Unga hemmaboende hĂ€nvisas till stöd frĂ„n sina förĂ€ldrar. ”Det Ă€r inte roligt att gĂ„ pĂ„ dejt med mamma som ledsagare”, som en ung tjej med synnedsĂ€ttning uttrycker det.

SkÀlig levnadsnivÄ inkluderar inte stöd kopplat till förÀldraskap, nÄgot som drabbar bÄde förÀldern och barnen. Det innebÀr att relativt smÄ barn kan fÄ ta ansvar för förÀldern istÀllet för tvÀrtom.

Lagstiftningen Àr riksdagens uppgift, men ansvaret för den praktiska utformningen av insatsen ledsagning ligger pÄ kommunen. Den ska utformas som en insats av god kvalitet som bidrar till full delaktighet. PÄ sÄ vis kan du som kommunal politiker ta ditt funktionsrÀttsliga ansvar.