Ledsagning Àr ofta avgörande för att personer med grav synnedsÀttning eller blindhet ska kunna leva aktiva och sjÀlvstÀndiga liv. Det handlar om saker som för fullt seende Àr sjÀlvklara, som att ta en promenad, gÄ till apoteket eller affÀren för att handla, ta med barnen till lekparken eller delta i en fritidsaktivitet. Vi talar om grundlÀggande delaktighet, att kunna röra sig i samhÀllet och fÄ vardagen att fungera.
En vÀl fungerande ledsagning skulle fÄ flera positiva effekter, bÄde för den enskilde och samhÀllet. Det handlar om att förebygga problem och ta vara pÄ mÀnskliga resurser och frÀmja delaktighet. Personer med synnedsÀttning bÄde kan och vill bidra i samhÀllet.
MĂ„let för den svenska funktionshinderpolitiken Ă€r âfull delaktighet för personer med funktionsnedsĂ€ttningâ, men det Ă€r vi lĂ„ngt ifrĂ„n idag. Om politiken ska bli trovĂ€rdigt fĂ„r âFull delaktighetâ inte bli en tom floskel. Det behöver bli nĂ„got som faktiskt hĂ€nder i mĂ€nniskors vardag.
Ofta fastnar diskussionerna kring budgeten för nĂ€sta Ă„r. Det Ă€r begripligt om vi bara tĂ€nker ett Ă„r i taget, men det dödar en viktigare diskussion om hĂ„llbarheten pĂ„ lĂ€ngre sikt. Det finns andra kostnader â de som uppstĂ„r nĂ€r mĂ€nniskor inte fĂ„r möjlighet att bidra, nĂ€r mĂ€nniskor utestĂ€ngs socialt och hĂ€nvisas till att bli passiva mottagare av nödbistĂ„nd och vĂ„rd. Att sĂ€tta en prislapp pĂ„ detta i det enskilda fallet nĂ€r ledsagningsbeslut fattas gĂ„r sĂ„ klart inte. Men vi kan ge exempel pĂ„ vilka kostnader det kan handla om för samhĂ€llet. För lite fysisk aktivitet kan exempelvis leda till fallolyckor, som Ă€r tre gĂ„nger vanligare bland Ă€ldre med synnedsĂ€ttning Ă€n för Ă€ldre i gemen. Fallskador kostar samhĂ€llet ungefĂ€r 14 miljarder kronor varje Ă„r.
Medlemsundersökningar frÄn Synskadades Riksförbund visar ocksÄ att personer med synnedsÀttning Àr mer drabbade av fysisk och psykisk ohÀlsa Àn befolkningen i stort. Det handlar till exempel om vÀrk av olika slag, sömnproblem, oro och nedstÀmdhet. Upplevelsen av isolering och ensamhet Àr dubbelt sÄ vanlig bland personer med synnedsÀttning jÀmfört med befolkningen i stort.
Riskerna med för lite fysisk aktivitet och social isolering Àr vÀlkÀnda. Det leder till högre stressnivÄer och försÀmrade kognitiva funktioner. MÀnniskor mÄr dÄligt av att ofrivilligt sitta fast i hemmet.
Nuvarande brister i stödet leder till att synskadade fÄr sÀmre livsvillkor och drabbas av olika hÀlsoproblem. I förlÀngningen innebÀr det ökade kostnader inom sjukvÄrden och den kommunala omsorgen. Ett vÀl fungerande stöd skulle fÄ motsatt effekt och frÀmja bÄde delaktighet och hÀlsa.
NÄgra exempel pÄ konsekvenser:
Unga hemmaboende hĂ€nvisas till stöd frĂ„n sina förĂ€ldrar. âDet Ă€r inte roligt att gĂ„ pĂ„ dejt med mamma som ledsagareâ, som en ung tjej med synnedsĂ€ttning uttrycker det.
SkÀlig levnadsnivÄ inkluderar inte stöd kopplat till förÀldraskap, nÄgot som drabbar bÄde förÀldern och barnen. Det innebÀr att relativt smÄ barn kan fÄ ta ansvar för förÀldern istÀllet för tvÀrtom.
Lagstiftningen Àr riksdagens uppgift, men ansvaret för den praktiska utformningen av insatsen ledsagning ligger pÄ kommunen. Den ska utformas som en insats av god kvalitet som bidrar till full delaktighet. PÄ sÄ vis kan du som kommunal politiker ta ditt funktionsrÀttsliga ansvar.