Tinnerö eklandskap kultur och natur är namnet på det stora reservatet söder om staden. Naturen har utvecklats så att den ger mervärden åt besökarna och det måste vi ge Anders Jörneskog beröm för.
Men hur står det till med kulturen? Redan i namnet ser vi att kulturen ges företräde före naturen och man kan fråga sig vilken kommunal tjänsteman som bevakar kulturen i området och vilka politiker som är engagerade i kulturens utveckling i reservatet.
Vilka mervärden för besökare i området skulle då kunna genomföras till mycket lägre kostnader än vad naturen kräver? På de platser där torp och stugor har stått, sätt ut en liten skylt med namnet på torpet och i en QR-kod lämnas alla de fakta som finns om torpet.
Bevara de militära lämningarna, exempelvis ammunitionsförråden vid ”stora tallen” där delar håller på att falla sönder. Dessa förråd liksom andra militära lämningar borde betraktas som fornlämningar och vårdas som sådana. En liten skylt med QR-kod kan ge besökarna ett stort mervärde av besöket. Även om vi om något år får en utställning som visar den militära verksamheten i staden så måste vi ta hand om de ”minnesmärke” som finns i reservatet innan det är för sent.
2007/08 tog Gert Franzén fram en karta över kulturlandskapet under romersk järnålder där tegindelningen framgår liksom vilka ytor som var inägomark. På vissa av dessa ytor har det nu planterats träd, ofta mitt i teggränserna. Om dessa ytor har varit utan träd sedan romersk järnålder – varför måste det växa träd där nu? Har detta skett med kulturförvaltarens goda minne?
Apropå träd, kommunen har låtit åldersbestämma ett antal träd i reservatet där en ek är särskilt gammal, varför så hemligt om detta? En minimal skylt med QR-kod skulle verkligen vara på sin plats.
Kjell Persson
Svar från Linköpings kommun:
Tack för din insändare om Tinnerö eklandskap och dess kulturhistoriska värden. Det är roligt att se ett så tydligt engagemang för både platsens historia och möjligheterna att lyfta fram dessa mervärden för allmänheten.
Naturreservatet i Tinnerö sköts utifrån en skötselplan som är fastställd av kommunfullmäktige. I enlighet med denna plan är natur- och kulturvärden lika viktiga.
Det finns en informationsstrategi för Tinnerö eklandskap som är framtagen i samråd med länsantikvarien. Denna strategi säger att information ska samlas vid områdets 13 olika entréer. Anledningen till detta är att landskapet ska kunna upplevas utan störande skyltning. Med det sagt är vi givetvis inte emot ny digital teknik som kan öka områdets upplevelsevärden. Utförlig information om områdets kulturmiljöer finns också i reservatsfoldern och på kommunens hemsida.
Gällande plantering av träd och buskar görs detta enbart på plöjd åkermark och återskapar ett mer småbrutet odlingslandskap, så som det såg ut innan effektiviseringarna i odlingslandskapet tog fart under 1800-talet.
Vi tar med oss dina synpunkter i det fortsatta arbetet med att utveckla förståelsen för och tillgången till Tinnerös kulturarv. Det är ett område där samspelet mellan natur och kultur är en av de stora kvaliteterna – något vi ska värna tillsammans.
Elisabeth Lundqvist, enhetschef stadsmiljöutveckling på Linköpings kommun