Hon var 105 år gammal och var uppväxt vid Svartån i Mjölby. Den 24–25 augusti avslutades hennes, och en fantastisk blomstermatta, sina liv till förmån för ett trädäck att sola på. Hennes CV är innehållsrikt:
Med sin bladmassa har hon tjänstgjort som reningsverk för närboende, gett vindskydd vid starka västliga vindar, skuggat/sänkt temperaturen under de återkommande värmeperioderna för de närboende och inte minst fungerat som ljuddämpare i denna stadsmiljö. Hennes rotsystem har hjälpt till att stödja och förhindra ras i åkanten vid varierande flöden.
Under blomningstiden spreds en fin doft och hennes restaurang var en ovärderlig näringskälla för det nu kraftigt minskade antal insekter. Älskad av till exempel sandbin och koltrasten som sjöng hennes krona.
Fru Linds äkta, mångåriga, vackra matta av rhododendron, som genom väl genomtänkta sorter, hade mycket lång blomningstid, har kastats på sophögen. Dessa blommor kompletterade fru Linds meny och var med sin fantastiska blomrikedom en av Mjölbys sevärdheter. Dessutom i princip underhållsfri. Genom sina vintergröna blad var de en prydnad alla årstider, bostad för småfåglar och änderna hade sitt natthärbärge där.
Det hela är mycket motsägelsefullt och mot bättre vetande om hur stor betydelse närheten till naturen har i städerna.
I huset intill bor många som på grund av olika handikapp har svårt att ta sig ut i naturen. Vi kommer också att få det ännu hetare i lägenheterna på sommaren, kallare på vintern och bli mer störda av ljud.
Nancy Svensson