Man kan verkligen fråga sig hur meningsfullt det är att vi i lilla Sverige och för övrigt hela Norden anpassar oss för att leva klimatsmart och ta hänsyn till jordens begränsade resurser. Flera av de stora länderna i världen går ju i motsatt riktning och ökar istället utsläppen.
De senaste decennierna har stora ytor av världens regnskogar avverkats för att ge plats åt betesmark och odlingar. För att bara ta ett skrämmande exempel: Amazonas regnskog har en yta på drygt 12 gånger Sveriges yta. Denna regnskog är nu allvarligt hotad.
När Jair Bolsonaro tillträdde som president i Brasilien i januari iår ökade han kraftigt avverkningen av regnskogen för att istället skapa odlingar av majs och soja. Sojabönor används till största delen för djurfoder, eftersom världens efterfrågan på nöttkött ökar. Enligt Världsnaturfonden WWF har 17 procent av den ursprungliga regnskogen gått förlorad på grund av avskogning. Regnskogen är världens lungor och därmed livsavgörande för liv på jorden.
I USA sitter en president som upphäver alltmer av Barack Obamas klimatlagar. Donald Trump är en lika stora fara som Jair Bolsonaro för jordens möjlighet att rädda klimatet för framtida generationer. Bland annat har Trump beslutat utvärdera förordningen som begränsar de klimatpåverkande utsläppen och Obamas stopp för kolbrytning skall hävas.
Under fjolårets valrörelse kritiserade Trump gång på gång Obamas klimatdekret och lovade värna kolindustrin och öppna för mer olje- och naturgasutvinning. Detta trots att konsensus råder bland klimatforskare att det är människans klimatpåverkande utsläpp som ligger bakom växthuseffekten.
Ytterligare en faktor som har med jordens möjlighet att försörja människor är den kraftiga befolkningsökningen i främst Asien, Afrika och Mellanöstern. År 1950 var vi 2,5 miljarder människor på jorden. Idag är vi 7,5 miljarder. FN:s prognos från 2017 förutspår 9,8 miljarder 2050, och 11,2 miljarder 2100.
Eftersom många av mänsklighetens största utmaningar, till exempel klimatförändringarna, är mycket starkt kopplade till befolkningsmängden, har frågan om befolkningsökningen fått förnyad aktualitet. Förmår jorden att försörja en så stor befolkningmängd? Redan idag är försörjningsbördan tung och i många länder svälter befolkningen.
Så konklusionen i inledningen av min fråga måste bli: Vad tjänar det egentligen till att vi i Sverige gnetar och håller på att försöka minska utsläppen?
Per-Åke Hedén