Vi skall vara tacksamma att vi bor i ett land dÀr de styrande har förtroende för medborgarna. Nu i coronatider ger man tydliga instruktioner om hur vi skall förhÄlla oss, och litar pÄ att vi följer uppmaningarna. Vi har kvar möjligheten till viss, nödvÀndig, rörelsefrihet.
Alternativet Àr ju som i andra lÀnder, utegÄngsförbud. Vad innebÀr det för vardagslivet? Intyg pÄ att man verkligen Àr tvungen att göra det ena eller andra. Poliser som kontrollerar oss. Vill vi ha det sÄ?
Den âsvenska modellenâ ger oss viss frihet under ansvar. Man utgĂ„r frĂ„n att vi har omdöme och tar hĂ€nsyn. Vad som gĂ€ller har vĂ€l inte undgĂ„tt nĂ„gon vuxen i landet.
Föreningar stÀller upp för att hjÀlpa till pÄ olika sÀtt, restauranger erbjuder hemkörning av mat, affÀrer har speciella tider för riskgrupper, yngre grannar hjÀlper Àldre osv. Allt för att minska nÀrkontakt i grupper av mÀnniskor.
Att i detta lÀge gÄ stick i stÀv med givna instruktioner, och göra semesterresor eller andra icke nödvÀndiga aktiviteter Àr oansvarigt. Den som gör det har verkligen presenterat sig som en egoistisk, hÀnsynsbefriad och omdömeslös person. Eller enklare uttryckt, dragit pÄ sig dumstruten.
Sture