Under de senaste 50 Ă„ren har landsbygdsbor fĂ„tt vĂ€nja sig vid att se sin samhĂ€llsservice monteras ned för att se sina skattepengar anvĂ€ndas âmer effektivtâ inne i tĂ€torterna.
Med jĂ€mna mellanrum under Ă„rens lopp har vi lĂ€rt oss att Ăsterstad skola skall lĂ€ggas ned till exempel 2003 och 2019 för att nĂ€mna nĂ„gra tillfĂ€llen i nĂ€rtid. Nu Ă€r det dags igen.
I vintras fick vi veta frĂ„n de styrande i Motala att det fanns ett antal argument för att lĂ€gga ner Motala kommuns senast byggda skola, det vill sĂ€ga den som inryms i de modernaste skollokalerna kommunen kan uppbringa dĂ„ ingen annan skola Ă€r helt nybyggd efter början pĂ„ 90-talet. Efter diverse protester tillsattes en utredning/förstudie. Denna förstudie skall nu ligga till grund för politikernas beslut om att eventuellt avveckla ytterligare skolor/förskolor pĂ„ landsbygden. I förstudien hĂ€nvisar man till bildningsförvaltningens pedagogiska ramprogram. Detta skall utgöra en âhjĂ€lp att skapa enheter med goda lĂ€rmiljöer inom förskola och skola vid nybyggnationer, renoveringar och ombyggnationerâ.
DĂ„ det enligt studien uppenbarligen finns problem inom Motala kommuns skolor med trĂ„ngboddhet, undermĂ„liga lokaler, eftersatt underhĂ„ll med mera, sĂ„ undrar jag var det stĂ„r i det pedagogiska ramprogrammet om skolor som redan uppnĂ„r âgoda lĂ€rmiljöer inom förskola och skolaâ som faktum Ă€r i Ăsterstad skola?
Hur kan det rimligtvis bli en bra fungerande verksamhet om en redan trÄngbodd skola ska ta emot elever frÄn Ànnu en skola? NÀr det redan stÄr en vÀl fungerande skola 5 kilometer bort utan renoveringsbehov och med möjlighet att ta emot fler elever och som dessutom bedriver en utomordentlig pedagogisk verksamhet?
Om man i stĂ€llet gör om och utökar skolans upptagningsomrĂ„de och sĂ„ledes fĂ„r fler elever som enligt nĂ€rhetsprincipen tillhör Ăsterstad skola fĂ„r man ett ökat elevantal pĂ„ Ăsterstad skola, samt luftigare pĂ„ övriga skolor. KostnadsmĂ€ssigt spelar det ingen roll vilket hĂ„ll bussarna Ă„ker. I dag Ă€r upptagningsomrĂ„det ritat pĂ„ kartan nĂ€stan utanför Ăsterstads östra kant. Med ett enkelt penndrag lite lĂ€ngre Ă„t höger pĂ„ kartan skulle skolans upptagningsomrĂ„de öka. Fler elever skulle fĂ„ nĂ€rmare till skolan dĂ„ de bor nĂ€rmare Ăsterstad i dag men hamnar lĂ€ngre bort i FornĂ„sa med dagens geografiska upptagningsomrĂ„de och fler elever skulle fĂ„ möjligheten att under sina första Ă„r i grundskolan fĂ„ vara del av den fantastiska gemenskap och trygghet Ăsterstad skola ger sina elever!
"FörÀlder med barn i landsbygden"
Svar frÄn Motala kommun:
2021 beslutade kommunstyrelsen i Motala kommun om start av förstudie av skolomrÄde Borensberg och omrÄde öst grundat pÄ tidigare genomförd behovsanalys. Huvudfokus i förstudien har varit grundskolan. Förstudiens utgÄngspunkter Àr ett politiskt beslutat ramprogram som anger ingÄngsvÀrdena för en framtida organisation av grundskolan.
Skolans inriktning ska vara flexibel i förhÄllande till demografin och lokalerna ska ge förutsÀttningar för en god organisation för elever, lÀrare, rektor, vaktmÀsteri, kost och stÀd. De ska ocksÄ kunna organiseras ur ett trygghetsperspektiv.
Effekterna som man önskar av en sĂ„dan organisation Ă€r följande: Ăkad mĂ„luppfyllelse, kollegialt lĂ€rande, likvĂ€rdig skola samt ökad trygghet och kontinuitet. MĂ„let mĂ„ste alltid vara att optimera elevernas kunskapsresultat.
Med detta i ryggen sĂ„ tar vi nu nĂ€sta steg pĂ„ vĂ€gen till att skapa en bra skola för alla barn i Motala kommun. Vi politiker har bjudit in till medborgardialog dĂ€r vi vill lyssna in medborgarna pĂ„ landsbygden sĂ„ de kan uttrycka sina tankar och Ă„sikter kring vĂ„ra skolor i Klockrike, FornĂ„sa och Ăsterstad.
DÀrefter fÄr vi samla alla parametrar för att fatta ett politiskt vÀl underbyggt beslut.
Charlotte Widegren (M), ordförande bildningsnÀmnden Motala kommun