Varför ska man införa nya större elevgrupper?

Vasaskolan i Mjölbys rektor och kommunens högsta skolförvaltning har ett och annat att förklara och försvara.

Det blir lite konstigt dÄ de som fattat besluten ocksÄ ska genomföra undersökningen, menar insÀndarskribenterna.

Det blir lite konstigt dÄ de som fattat besluten ocksÄ ska genomföra undersökningen, menar insÀndarskribenterna.

Foto: Sune Johansson

InsÀndare2022-06-14 06:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Vid förĂ€ldramöte hĂ€r om kvĂ€llen framkom att man till nĂ€sta lĂ€sĂ„r planerar att slĂ„ ihop klasserna och bilda nya större elevgrupper. Som motiv angavs att "vissa elefanter fĂ„r man baxa upp för rampen och andra apor svingar sig i trĂ€den!" Dessa faktum skulle sedan ligga till grund för nya grupper. Detta kallas nivĂ„gruppering och Ă€r det verkligen förenligt med de regler som styr skolan? 

Vi trodde tvĂ€rtom att slumpmĂ€ssigt sammansatta grupper var bĂ€st för elevernas kunskapsinhĂ€mtning och att detta hade starkt forskningsstöd. PĂ„ frĂ„ga om grupperna skulle vara flexibla och lĂ„ta eleverna gĂ„ emellan vid olika tillfĂ€llen blev svaret att datasystemen inte tillĂ€t det. Men hur Ă€r det nu med den tĂ€nkta nivĂ„grupperingen, vad sĂ€ger Vasaskolans rektorer och förvaltningsledningen, vet ni bĂ€ttre Ă€n den pedagogiska forskarvĂ€rlden? 

Vid mötet framkom ocksÄ att elevantalet pÄverkade de nya klasserna. Inte vÀl av ekonomiska skÀl dÄ kommunens kassa visar pÄ överskott och dÄ skolsektorn Àr undantagen frÄn sparbeting. KvarstÄr gör vÀl dÄ bara antalet skolsalar? Konstigt att en sÄdan sak ska styra dÄ man pÄ skolgÄrden nÀstgÄrds kan sÀtta upp tillfÀlliga undervisningslokaler?

NĂ€r den oreda och oro nĂ„r högsta förvaltningsledningen tillsĂ€tts en undersökning. Bra sĂ„ lĂ„ngt, men det blir lite konstigt dĂ„ de som fattat besluten ocksĂ„ ska genomföra undersökningen. Det vore ju vĂ€ldigt konstigt om de kom fram till nĂ„got annat Ă€n att det planerade Ă€r bra och att det faktiskt Ă€r rektorn som bestĂ€mmer! TyvĂ€rr vet vi ju alla att inte alla fattade beslut alltid Ă€r de bĂ€sta! 

Nej, gör om och gör rÀtt eller förklara med fakta pÄ bordet hur det verkligen Àr och ska bli. Men den insikten verkar tyvÀrr Ànnu inte nÄtt Mjölby och Vasaskolans ledning. Det verkar inte heller riktigt som om lÀrarna Àr helt bekvÀma med tÄgordningen, men de fÄr naturligtvis tala för sig sjÀlva.

Ebba med andra förÀldrar pÄ Vasaskolan i Mjölby

Svar frÄn Mjölby kommun:

PÄ Vasaskolans förÀldramöte berÀttade skolledning och lÀrare om deras arbetssÀtt kommande lÀsÄr. Det Àr ett arbetssÀtt som skolledning och lÀrare tillsammans arbetat fram. Klasserna Àndras frÄn fyra till tre. Att ha tre klasser, som basgrupper, möjliggör ett mer flexibelt arbetssÀtt dÀr elever kan grupperas efter olika behov, olika lÀrsituationer, olika Àmnen etcetera. Det innebÀr att man som elev kan arbeta i mindre eller större grupp, med olika lÀromedel, lÀrverktyg, i olika lÀrmiljöer beroende pÄ mÄl med undervisningen. Detta arbetssÀtt Àr vÀl förankrat i skolforskningen och möjliggör en varierad undervisning för alla elever. Det ska inte förknippas med nivÄgruppering dÀr man har fasta grupper utifrÄn olika nivÄer. ArbetssÀttet skapar Àven förutsÀttningar för pedagogerna att möjliggöra en likvÀrdig undervisning utifrÄn en samplanering och sambedömning i arbetslagen, vilket Àven gynnar lÀrarnas arbetssituation och ytterst eleverna. Ett tillsammansarbete som vi sett ökat bÄde mÄluppfyllelse och tryggheten pÄ skolan.

PÄ förÀldramötet anvÀndes en bild och metafor för att illustrera att vi alla Àr olika och som stöd till den information som skolledning och lÀrare berÀttade om. VÄrdnadshavare som deltog pÄ förÀldramötet har inte reagerat pÄ metaforen. Olyckligt om nÄgon tolkat informationen bokstavligt vilket sjÀlvklart inte var syftet.

FörĂ€ldrasamverkan Ă€r avgörande för oss i förvaltningen och pĂ„ skolorna. FörĂ€ldrar bjuds in till dialog pĂ„ olika sĂ€tt, med lĂ€rare och med skolledning. Det finns stora möjligheter till samverkan och skolledningen önskar en god dialog för elevernas bĂ€sta. 

NĂ€r nĂ„gon hör av sig till förvaltningen sĂ„ kan utbildningschef eller verksamhetschef inte alltid ge direkta svar om aktuella frĂ„gor pĂ„ varje skola. DĂ€rför behöver man ofta ”undersöka” och kontakta skolledningen om det som efterfrĂ„gats. GĂ€llande skolans inre organisation sĂ„ Ă€r det, enligt skollagen, rektor som Ă€r ansvarig. 

Huvudmannen Mjölby kommun, det vill sĂ€ga kommunens utbildningsnĂ€mnd, har ansvaret för att skapa förutsĂ€ttningar för rektor och lĂ€rare att organisera och genomföra skolans uppdrag reglerat i skollag och lĂ€roplaner. Huvudmannen har ocksĂ„ ansvaret för att sĂ€kerstĂ€lla undervisningens kvalitet. Kommunens skolchef tillika utbildningschef och förvaltningens verksamhetschefer Ă€r de som praktiskt hanterar fördelning och ledningen av de resurser som skolorna och dess rektorer kan disponera. 

Vi alla som arbetar och verkar i Mjölby skolor, har som gemensamt uppdrag och ansvar, att alla barn och elever fĂ„r den utbildning de har rĂ€tt till och med hög kvalitet. För att möjliggöra detta Ă€r det viktigt att ha en bra dialog med vĂ„rdnadshavare och ytterst alla barn och elever. Den bĂ€sta platsen för en sĂ„dan dialog Ă€r i dialog med rektor och lĂ€rare och pĂ„ den skola dĂ€r barnen finns. 

Ann-Sofie Bremer Hjertstedt, rektor 

Caroline Andersson, verksamhetschef

Christer Lordh, utbildningschef