I en artikel i Corren stod att läsa att det finns planer på att riva gruppboendet på Ekhagagatan. Allt för att byggherrar ska få bre ut sina husbyggen där de vill. Nu är det så att det faktiskt bor människor i dessa två husbyggnader. Vem för deras talan?
Informationen om eventuellt rivande av dessa hus har endast framkommit i tidningen. Ingen information har getts vare sig till de boende eller anhöriga.
Tanken verkar vara att inget kommer att rivas om inte det ges nya lika bra boenden till de som nu bor på Ekhagagatan. Vem bestämmer vad som är lika bra eller ännu bättre? Närheten som finns i dag till busshållplats, affär, sjukvård och tandvård, var finns det sånt? Bygga nytt och fint kan ju vara kul att bo i men vem frågar de boende? Ska de delas på efter att ha som många bott ”tillsammans” i väldigt många år och har en trygghet i just det. Nya grannar, kanske (troligtvis) helt ny personal samt nytt boende i en omgivning man inte känner sig vare trygg eller bekväm med.
Innan beslut tas borde man prata med de som drabbas, framför allt de boende men också personalen som väl känner dem. Vem står upp för de som bor på Ekhagagatan? Inte verkar det vara våra politiker i alla fall.
Det faktiskt är deras egna lägenheter och hem, precis som för andra. Tänk själv om någon vill riva ert hem för att bygga någon annans, utan att ens kolla med er.
Det vore inte första gången man berövar detta klientel deras hemmiljö och flyttar dem mot deras vilja. Vad är det för samhälle vi hyllar som flyttar dem runt utan bestämmanderätt, det för tankarna bakåt i tiden till en inte så tilltalande historia. Skulle man göra så mot en annan del av befolkningen?