Vi behöver hjälpas åt – och ta ansvar

"Det är vi som bygger ett starkt och välmående samhälle, ingen annan."

Men tar vi vårt eget ansvar genom att betala våra skatter och avgifter som möjliggör det vi vill att samhället ska göra faktiskt kan finansieras?, undrar insändarskribenten.

Men tar vi vårt eget ansvar genom att betala våra skatter och avgifter som möjliggör det vi vill att samhället ska göra faktiskt kan finansieras?, undrar insändarskribenten.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Insändare2020-06-12 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi vill att samhället ska ha beredskap för allt och alla eventualiteter – förutsägbara och oförutsägbara, att samhället ska ha tillgång till och använda den modernaste tekniken och utrustningen vid varje givet tillfälle, att samhället ska skydda oss när något hotar oss, till exempel en pandemi, krig, naturkatastrofer och så vidare.

Vi vill att samhället ser till att vi och våra barn får bra utbildning, sjukvård med mera, att samhället bygger infrastruktur för vägar, kollektivtrafik, järnvägar och cykelbanor, att våra medborgare ska kunna leva ett hälsosamt och bra liv som pensionärer.

Men tar vi vårt eget ansvar genom att betala våra skatter och avgifter som möjliggör det vi vill att samhället ska göra faktiskt kan finansieras? Att som privatperson och företag ha en buffert för sämre tider och oförutsedda händelser, det vill säga soliditet? Att inte överkonsumera här och nu, utan att faktiskt ha tagit vårt ansvar själva och skapa bufferten? Att ha ett fullgott försäkringsskydd för det oförutsedda? Att vara med i arbetslöshetskassa – och om man så vill även i facket – i förväg och inte bara när det bränns? Att ha ambitionen att göra rätt för oss utifrån de lagar och regler som finns?

Men tyvärr finns det idag många högljudda personer som agerar som privatperson eller företagsrepresentanter som inte har velat vara fullt ut delaktiga tidigare genom att till exempel betala sina skatter eller genom att överkonsumera i goda tider istället för att skapa en rimlig buffert i företaget eller privat för framtiden.

Det märkliga är att många av de som gnällt tidigare på för höga skatter, ”korkade” politiker mm är de som nu tycks finnas bland dem som hörs högst om att samhället ska stötta dem och ta hand om dem – företag eller individ. Vissa borde skämmas! Egoismen, oförmåga att se helheter och ta ansvar lyser igenom.

Samhället är vi. Samhället är inte en egen abstrakt kropp. Det är vi som med gemensamma krafter - bland annat genom att betala skatt – skapar förutsättningarna för att det ska bli bra. Med en demokrati och ett parlamentariskt styrelseskick påverkar vi nivån på det samhälle vi vill ha, hur vi ska samverka, hur vi tycker att våra skatter bäst ska användas. Men alla kan inte få agera efter sin personliga uppfattning utan vi är alla en del i ett sammanhang. Vi behöver inte tycka lika – men då arbetar vi på att få gehör för våra uppfattningar – inte genom att nonchalera och bryta mot de lagar, regler och riktlinjer som vi skapat i och för just vårt samhälle.

Du är en möjliggörare. Självklart är läget exceptionellt nu. Vi har aldrig upplevt något liknande och vi behöver hjälpas åt för att ta oss igenom detta. Tyvärr kommer många att drabbas hårt. Jag är glad att vara en kraft i samhället som genom att försöka göra rätt för mig, betala mina skatter, ha försäkringar, ta ansvar för mig, min omgivning och de företag jag har verkat i, betalat min ”försäkring” till arbetslöshetskassan med mera och på det sättet bidrar till sjukvård, skola, äldreomsorg, försvar, vägar med mera. Kan jag utifrån mina förutsättningar bidra på annat sätt så försöker jag göra det. 

Det är vi som bygger ett starkt och välmående samhälle – ingen annan.